Psaltaren 74
1 En sång av Asaf. Varför, o Gud, har du så alldeles förkastat oss, varför ryker din vredes eld mot fåren i din hjord?
Una contemplación de Asaf. Dios, ¿por qué nos has rechazado para siempre? ¿Por qué arde tu ira contra las ovejas de tu prado?
2 Tänk på din menighet, som du i fordom tid förvärvade, som du förlossade, till att bliva din arvedels stam; tänk på Sions berg, där du har din boning.
Acuérdate de tu congregación, que adquiriste desde antaño, que has redimido para ser la tribu de tu herencia: Monte Sion, en el que has vivido.
3 Vänd dina steg till den plats där evig förödelse råder; allt har ju fienden fördärvat i helgedomen.
Levanta tus pies hacia las ruinas perpetuas, todo el mal que el enemigo ha hecho en el santuario.
4 Dina ovänner hava skränat inne i ditt församlingshus, de hava satt upp sina tecken såsom rätta tecken.
Tus adversarios han rugido en medio de tu asamblea. Han establecido sus normas como señales.
5 Det var en syn, såsom när man höjer yxor mot en tjock skog.
Se comportaron como hombres que empuñan hachas, cortando un matorral de árboles.
6 Och alla dess snidverk hava de nu krossat med yxa och bila.
Ahora rompen toda su obra tallada con hachas y martillos.
7 De hava satt eld på din helgedom och oskärat ända till grunden ditt namns boning.
Han quemado tu santuario hasta los cimientos. Han profanado la morada de tu Nombre.
8 De hava sagt i sina hjärtan: »Vi vilja alldeles kuva dem.» Alla Guds församlingshus hava de bränt upp här i landet.
Dijeron en su corazón: “Los aplastaremos por completo”. Han quemado todos los lugares de la tierra donde se adoraba a Dios.
9 Våra tecken se vi icke; ingen profet finnes mer, och hos oss är ingen som vet för huru länge.
No vemos signos milagrosos. Ya no hay ningún profeta, tampoco hay entre nosotros nadie que sepa cuánto tiempo.
10 Huru länge, och Gud, skall ovännen få smäda och fienden oavlåtligen få förakta ditt namn?
¿Hasta cuándo, Dios, reprochará el adversario? ¿El enemigo blasfemará tu nombre para siempre?
11 Varför håller du tillbaka din hand, din högra hand? Drag den fram ur din barm och förgör dem.
¿Por qué retiras tu mano, incluso tu mano derecha? ¡Sácalo de tu pecho y consúmelos!
12 Gud, du är ju min konung av ålder, du är den som skaffar frälsning på jorden.
Sin embargo, Dios es mi Rey de antaño, obrando la salvación en toda la tierra.
13 Det var du som delade havet genom din makt; du krossade drakarnas huvuden mot vattnet.
Dividiste el mar con tu fuerza. Rompiste las cabezas de los monstruos marinos en las aguas.
14 Det var du som bräckte Leviatans huvuden och gav honom till mat åt öknens skaror.
Rompiste las cabezas del Leviatán en pedazos. Lo diste como alimento a la gente y a las criaturas del desierto.
15 Det var du som lät källa och bäck bryta fram; du lät ock starka strömmar uttorka.
Abriste el manantial y el arroyo. Has secado ríos caudalosos.
16 Din är dagen, din är ock natten, du har berett ljuset och solen.
El día es tuyo, la noche también. Has preparado la luz y el sol.
17 Det är du som har fastställt alla jordens gränser; sommar och vinter äro skapade av dig.
Tú has fijado todos los límites de la tierra. Has hecho el verano y el invierno.
18 Så tänk nu på huru fienden smädar HERREN, och huru ett dåraktigt folk föraktar ditt namn.
Acuérdate de esto: el enemigo se ha burlado de ti, Yahvé. Los insensatos han blasfemado tu nombre.
19 Lämna ej ut åt vilddjuren din turturduvas själ; förgät icke för alltid dina betrycktas liv.
No entregues el alma de tu paloma a las fieras. No olvides la vida de tus pobres para siempre.
20 Tänk på förbundet; ty i landets smygvrår finnes fullt upp av våldsnästen.
Honra tu pacto, porque las guaridas de la violencia llenan los lugares oscuros de la tierra.
21 Låt icke den förtryckte vika tillbaka med blygd, låt den betryckte och den fattige lova ditt namn.
No dejes que los oprimidos vuelvan avergonzados. Que los pobres y los necesitados alaben tu nombre.
22 Stå upp, o Gud; utför din sak. Betänk huru du varder smädad hela dagen av dåren.
¡Levántate, Dios! Defiende tu propia causa. Recuerda cómo el tonto se burla de ti todo el día.
23 Glöm icke bort dina ovänners rop, dina motståndares larm, som alltjämt höjes.
No olvides la voz de tus adversarios. El tumulto de los que se levantan contra ti asciende continuamente.
