Psaltaren 74
1 En sång av Asaf. Varför, o Gud, har du så alldeles förkastat oss, varför ryker din vredes eld mot fåren i din hjord?
神よいかなれば汝われらをかぎりなく棄たまひしや 奈何ばなんぢの草苑の羊にみかいかりの煙あがれるや
2 Tänk på din menighet, som du i fordom tid förvärvade, som du förlossade, till att bliva din arvedels stam; tänk på Sions berg, där du har din boning.
ねがはくは往昔なんぢが買求めたまへる公會ゆづりの支派となさんとて贖ひたまへるものを思ひいでたまへ又なんぢが住たまふシオンの山をおもひいで給へ
3 Vänd dina steg till den plats där evig förödelse råder; allt har ju fienden fördärvat i helgedomen.
とこしへの滅亡の跡にみあしを向たまへ仇は聖所にてもろもろの惡きわざをおこなへり
4 Dina ovänner hava skränat inne i ditt församlingshus, de hava satt upp sina tecken såsom rätta tecken.
なんぢの敵はなんぢの集のなかに吼たけびおのが旗をたてて誌とせり
5 Det var en syn, såsom när man höjer yxor mot en tjock skog.
かれらは林のしげみにて斧をあぐる人の状にみゆ
6 Och alla dess snidverk hava de nu krossat med yxa och bila.
いま鉞と鎚とをもて聖所のなかなる彫刻めるものをことごとく毀ちおとせり
7 De hava satt eld på din helgedom och oskärat ända till grunden ditt namns boning.
かれらはなんぢの聖所に火をかけ名の居所をけがして地におとしたり
8 De hava sagt i sina hjärtan: »Vi vilja alldeles kuva dem.» Alla Guds församlingshus hava de bränt upp här i landet.
かれら心のうちにいふ われらことごとく之をこぼちあらさんと かくて國内なる神のもろもろの會堂をやきつくせり
9 Våra tecken se vi icke; ingen profet finnes mer, och hos oss är ingen som vet för huru länge.
われらの誌はみえず預言者も今はなし 斯ていくその時をかふべき われらのうちに知るものなし
10 Huru länge, och Gud, skall ovännen få smäda och fienden oavlåtligen få förakta ditt namn?
神よ敵はいくその時をふるまでそしるや 仇はなんぢの名をとこしへに汚すならんか
11 Varför håller du tillbaka din hand, din högra hand? Drag den fram ur din barm och förgör dem.
いかなれば汝その手みぎの手をひきたまふや ねがはくは手をふところよりいだしてかれらを滅したまへ
12 Gud, du är ju min konung av ålder, du är den som skaffar frälsning på jorden.
神はいにしへよりわが王なり すくひを世の中におこなひたまへり
13 Det var du som delade havet genom din makt; du krossade drakarnas huvuden mot vattnet.
なんぢその力をもて海をわかち水のなかなる龍の首をくだき
14 Det var du som bräckte Leviatans huvuden och gav honom till mat åt öknens skaror.
鰐のかうべをうちくだき野にすめる民にあたへて食となしたまへり
15 Det var du som lät källa och bäck bryta fram; du lät ock starka strömmar uttorka.
なんぢは泉と水流とをひらき又もろもろの大河をからしたまへり
16 Din är dagen, din är ock natten, du har berett ljuset och solen.
晝はなんぢのもの夜も又汝のものなり なんぢは光と日とをそなへ
17 Det är du som har fastställt alla jordens gränser; sommar och vinter äro skapade av dig.
あまねく地のもろもろの界をたて夏と冬とをつくりたまへり
18 Så tänk nu på huru fienden smädar HERREN, och huru ett dåraktigt folk föraktar ditt namn.
ヱホバよ仇はなんぢをそしり愚かなる民はなんぢの名をけがせり この事をおもひいでたまへ
19 Lämna ej ut åt vilddjuren din turturduvas själ; förgät icke för alltid dina betrycktas liv.
願くはなんぢの鴿のたましひを野のあらき獣にわたしたまふなかれ 苦しむものに命をとこしへに忘れたまふなかれ
20 Tänk på förbundet; ty i landets smygvrår finnes fullt upp av våldsnästen.
契約をかへりみたまへ地のくらきところは強暴の宅にて充たればなり
21 Låt icke den förtryckte vika tillbaka med blygd, låt den betryckte och den fattige lova ditt namn.
ねがはくは虐げらるるものを慚退かしめ給ふなかれ 惱るものと苦しむものとに聖名をほめたたへしめたまへ
22 Stå upp, o Gud; utför din sak. Betänk huru du varder smädad hela dagen av dåren.
神よおきてなんぢの訟をあげつらひ愚かなるものの終日なんぢを謗れるをみこころに記たまへ
23 Glöm icke bort dina ovänners rop, dina motståndares larm, som alltjämt höjes.
なんぢの敵の聲をわすれたまふなかれ 汝にさからひて起りたつ者のかしがましき聲はたえずあがれり
