< Psaltaren 74 >
1 En sång av Asaf. Varför, o Gud, har du så alldeles förkastat oss, varför ryker din vredes eld mot fåren i din hjord?
Aw Khawsa, kawtih kumqui dyna nani qoek khqi? Ikawtih na qamno a sainaak awhkaw tuukhqik khan awh nak kaw a so aih.
2 Tänk på din menighet, som du i fordom tid förvärvade, som du förlossade, till att bliva din arvedels stam; tänk på Sions berg, där du har din boning.
Ak kqym awhkaw thlang nak thlaihkhqi, namah ing tlan hyk ti, nang a qo ak pang thlangkhqi na awmnaak Zion tlang ce poek cang lah thoeih ti.
3 Vänd dina steg till den plats där evig förödelse råder; allt har ju fienden fördärvat i helgedomen.
Vawhkaw kumqui dy ak plawcikhqi, na hun ciim awh na qaalkhqi ing a hawlaw vawhkaw seetnaak boeih benna nak kaw hawi lah.
4 Dina ovänner hava skränat inne i ditt församlingshus, de hava satt upp sina tecken såsom rätta tecken.
Nang ing kaimih na ning hqumnaak hun awh na qaalkhqi ing khy am kqang unawh; a mimah ang dyih hun simhatnaak ce ling uhy.
5 Det var en syn, såsom när man höjer yxor mot en tjock skog.
Kqawng thing ak ding khyng ce hqaica ing a hlam sih amyihna awm uhy.
6 Och alla dess snidverk hava de nu krossat med yxa och bila.
Kut ing ami suk biit biit ik-oeihkhqi boeih hqaica ing deh pheng uhy.
7 De hava satt eld på din helgedom och oskärat ända till grunden ditt namns boning.
Na hun ciim ce dawi unawh tluk sak uhy; Nang ming a awmnaak hun ce tyih awm sak uhy.
8 De hava sagt i sina hjärtan: »Vi vilja alldeles kuva dem.» Alla Guds församlingshus hava de bränt upp här i landet.
Ak kawk khuiawh, “A cuna nawi hoem u sih!” ti uhy. Qam khui awhkaw Khawsa bawknaak imkhqi boeih ce dawi uhy.
9 Våra tecken se vi icke; ingen profet finnes mer, och hos oss är ingen som vet för huru länge.
Kawpoek kyi hatnaak kaimih a venawh ikawmyih awm am awm hy; tawnghakhqi awm am awm voel hawh nawh, handy nu vemyihna a awm khing kaw tice u ingawm am sim hy.
10 Huru länge, och Gud, skall ovännen få smäda och fienden oavlåtligen få förakta ditt namn?
Aw Khawsa, handy awh nu na qaalkhqi ing anik kqawn set kaw? anik qaalnaak ing nang ming ce kqawn seet hly let hawh unawh nu?
11 Varför håller du tillbaka din hand, din högra hand? Drag den fram ur din barm och förgör dem.
Ikawtih nak tang kut ben ce nak dawh tlaih? Na hibai ak khui awhkawng na kut ce soeng nawhtaw cekkhqi ce him hlah.
12 Gud, du är ju min konung av ålder, du är den som skaffar frälsning på jorden.
Cehlai, Aw Khawsa nang taw ak kqym awhkawng kai a sangpahrang na awm hyk ti; nang ing khawmdek awh hulnaak hawlaw hyk ti.
13 Det var du som delade havet genom din makt; du krossade drakarnas huvuden mot vattnet.
Nang ing ni tuicunli ce nak thaawmnaak ing pek a bo nawh, tui khuiawh ak awm qaihkhqui a lukhqi ce kqek pe sak hyk ti.
14 Det var du som bräckte Leviatans huvuden och gav honom till mat åt öknens skaror.
Nang ing ni Leviathan a lukhqi ve vyk pe kqek kqek nawh qamkoh awhkaw qamsa ham buh na be hyk ti.
15 Det var du som lät källa och bäck bryta fram; du lät ock starka strömmar uttorka.
Nang ing ni tui bym ingkaw lawngca tuikhqi phyt sak nawh; lawngnu tuipakhqi awm kak sak qup qup hyk ti.
16 Din är dagen, din är ock natten, du har berett ljuset och solen.
Khawkdai ve nang a koena awm nawh, khawmthan awm nang a koe ni; nang ing khawmik ingkaw pihla ce sai hyk ti.
17 Det är du som har fastställt alla jordens gränser; sommar och vinter äro skapade av dig.
Nang ing ni khawmdek awhkaw a qi a mawngkhqi boeih na syn hy; khawhqai ingkaw chikca awm sai hyk ti.
18 Så tänk nu på huru fienden smädar HERREN, och huru ett dåraktigt folk föraktar ditt namn.
Aw Bawipa, na qaal ing ikawmyihna ani thenaak tice sim loet lah, thlakqawkhqi ing nang ming ami seet ami bat ce.
19 Lämna ej ut åt vilddjuren din turturduvas själ; förgät icke för alltid dina betrycktas liv.
Na kqukkqu a hqingnaak ce qam sak tlungkhqi venawh koeh pe; namah a khawdeng khuikha thlangkhqi a hqingnaak kumqui dyna koeh hilh.
20 Tänk på förbundet; ty i landets smygvrår finnes fullt upp av våldsnästen.
Na paipi ce sim lah, kawtih khawboe seetnaak ing qam khui awhkaw thannaak boeih ce sing hawh hy.
21 Låt icke den förtryckte vika tillbaka med blygd, låt den betryckte och den fattige lova ditt namn.
Ak khuikha thlangkhqi ak kawboet ce sing hawh hy, khawdengkhqi ingkaw ak voethlauhkhqi ing nang ming ce kyihcah lah u seh.
22 Stå upp, o Gud; utför din sak. Betänk huru du varder smädad hela dagen av dåren.
Aw Khawsa, hang dyi nawhtaw na ik-oeih sai ce hul lah; thlakqawkhqi ing a poepa na ani thenaak ce sim loet lah.
23 Glöm icke bort dina ovänners rop, dina motståndares larm, som alltjämt höjes.
Na qaalkhqi a tym awi ce ang ngai ngak kana koeh awm, a boet kana ak khy ak kqang na qaalkhqi ak awi ce.