Psaltaren 73
1 En psalm av Asaf. Sannerligen, Gud är god mot Israel, mot dem som hava rena hjärtan.
Asaf yazghan küy: — Derweqe Xuda Israilgha, Qelbi sap bolghanlargha méhribandur;
2 Men jag hade så när stapplat med mina fötter, mina steg voro nära att slinta;
Lékin özüm bolsam, putliship yiqilip chüshüshke tasla qaldim; Ayaghlirim téyilip ketkili qil qaldi;
3 ty jag upptändes av avund mot de övermodiga, när jag såg att det gick dem väl i deras ogudaktighet.
Chünki rezillerning ronaq tapqanliqini körüp, Hakawurlargha heset qildim;
4 Ty fria ifrån vedermödor äro de till sin död, och deras hull är frodigt.
Chünki ular ölümide azablar tartmaydu, Eksiche téni mezmut we saghlam turidu.
5 De komma icke i olycka såsom andra dödliga och varda icke plågade såsom andra människor.
Ular insan’gha xas japani körmeydu, Yaki xeqlerdek balayi’apetke uchrimaydu.
6 Därför är högmod deras halsprydnad, våld den klädnad som höljer dem.
Shunga meghrurluq marjandek ulargha ésilidu, Zorluq-zomigerlik tondek ulargha chaplishidu.
7 Ur fetma skåda deras ögon fram, deras hjärtans inbillningar hava intet mått.
Ular semrip ketkenlikidin közliri tompiyip chiqti; Ularning qelbidiki xiyaletler heddidin éship kétidu.
8 De håna och tala förtryck i sin ondska; med höga åthävor tala de.
Bashqilarni mesxire qilip zeherlik sözleydu; Halini üstün qilip diwinip, doq qilidu.
9 Med sin mun stiga de upp i himmelen, och deras tunga far fram på jorden;
Ular aghzini pelekke qoyidu, Ularning tilliri yer yüzini kézip yüridu.
10 därför vänder sig deras folk till dem och super så in vattnet i fulla drag.
Shunga [Xudaning] xelqi mushulargha mayil bolup, Ularning dégenlirini su ichkendek axirighiche ichip: —
11 Och de säga: »Huru skulle Gud kunna veta det? Skulle sådan kunskap finnas hos den Högste?»
«Tengri qandaq bileleytti?», «Hemmidin Aliy Bolghuchida bilim barmu?» — deydu.
12 Ja, så är det med de ogudaktiga; det går dem alltid väl, och de växa i makt.
Mana bular rezillerdur; Ular bu dunyada rahet-paraghetni köridu, Bayliqlarni toplaydu.
13 Sannerligen, förgäves bevarade jag mitt hjärta rent och tvådde mina händer i oskuld;
«Ah, heqiqeten bikardin-bikar könglümni paklanduruptimen, Gunahsiz turup qolumni artuqche yuyup keptimen;
14 jag vart dock plågad hela dagen, och var morgon kom tuktan över mig.
Bikargha kün boyi japa chékiptimen; Shundimu her seherde [wijdanning] eyibige uchrap keldim!».
15 Om jag hade sagt: »Så vill jag lära», då hade jag svikit dina barns släkte.
Biraq men: — «Bundaq [désem], Bu dewrdiki perzentliringge asiyliq qilghan bolmamdimen?» — dédim.
16 När jag nu tänkte efter för att begripa detta, syntes det mig alltför svårt,
Ularni kallamdin ötküzey désem, Közümge shundaq éghir köründi.
17 till dess jag trängde in i Guds heliga rådslut och aktade på dess ände.
Tengrining muqeddes jaylirigha kirgüche shundaq oylidim; Kirgendila [yamanlarning] aqiwitini chüshendim.
18 Sannerligen, på slipprig mark ställer du dem, du störtar dem ned i fördärv.
Derweqe Sen ularni téyilghaq yerlerge orunlashturisen, Ularni yiqitip pare-pare qiliwétisen.
19 Huru varda de ej till intet i ett ögonblick! De förgås och få en ände med förskräckelse.
Ular közni yumup achquchila shunche parakende bolidu, Dehshetler ularni bésip yoqitidu!
20 Såsom det är med en dröm, när man vaknar, o Herre, så aktar du dem för intet, såsom skuggbilder, när du vaknar.
Sen i Reb, chüshtin oyghan’ghandek oyghinip, Ornungdin turup ularning siyaqini közge ilmaysen.
21 När mitt hjärta förbittrades och jag kände styng i mitt inre,
Yüreklirim qaynap, Ichlirim sanjilghandek bolghan chaghda,
22 då var jag oförnuftig och förstod intet; såsom ett oskäligt djur var jag inför dig.
Özümni héchnéme bilmeydighan bir hamaqet, Aldingda bir haywan ikenlikimni bilip yettim.
23 Dock förbliver jag städse hos dig; du håller mig vid min högra hand.
Halbuki, men hemishe Sen bilen bille; Sen méni ong qolumdin tutup yöliding;
24 Du skall leda mig efter ditt råd och sedan upptaga mig med ära.
Öz nesiheting bilen méni yétekleysen, Shan-sheripngni namayan qilghandin kéyin, Axirida Sen méni özüngge qobul qilisen.
25 Vem har jag i himmelen utom dig! Och när jag har dig, då frågar jag efter intet på jorden.
Ershte Sendin bashqa méning kimim bar? Yer yüzide bolsa Sendin bashqa héchkimge intizar emesmen.
26 Om än min kropp och min själ försmäkta, så är dock Gud mitt hjärtas klippa och min del evinnerligen.
Etlirim hem qelbim zeiplishidu, Lékin Xuda qelbimdiki qoram tash hem menggülük nésiwemdur!
27 Ty se, de som hava vikit bort ifrån dig skola förgås; du förgör var och en som trolöst avfaller från dig.
Chünki mana, Sendin yiraq turghanlar halak bolidu; Wapasizliq qilghan pahishe ayaldek Sendin waz kechkenlerning herbirini yoqitisen.
28 Men jag har min glädje i att hålla mig intill Gud; jag söker min tillflykt hos Herren, HERREN, för att kunna förtälja alla dina gärningar.
Biraq men üchün, Xudagha yéqinlishish ewzeldur! Uning barliq qilghan ishlirini jakarlash üchün, Reb Perwerdigarni tayanchim qildim.
