< Psaltaren 73 >

1 En psalm av Asaf. Sannerligen, Gud är god mot Israel, mot dem som hava rena hjärtan.
Tunay na ang Dios ay mabuti sa Israel. Sa mga malilinis sa puso.
2 Men jag hade så när stapplat med mina fötter, mina steg voro nära att slinta;
Nguni't tungkol sa akin, ang mga paa ko'y halos nahiwalay: ang mga hakbang ko'y kamunti nang nangadulas.
3 ty jag upptändes av avund mot de övermodiga, när jag såg att det gick dem väl i deras ogudaktighet.
Sapagka't ako'y nanaghili sa hambog, nang aking makita ang kaginhawahan ng masama.
4 Ty fria ifrån vedermödor äro de till sin död, och deras hull är frodigt.
Sapagka't walang mga tali sa kanilang kamatayan: kundi ang kanilang kalakasan ay matatag.
5 De komma icke i olycka såsom andra dödliga och varda icke plågade såsom andra människor.
Sila'y wala sa kabagabagan na gaya ng ibang mga tao; na hindi man (sila) nangasasalot na gaya ng ibang mga tao.
6 Därför är högmod deras halsprydnad, våld den klädnad som höljer dem.
Kaya't kapalalua'y gaya ng kuwintas sa kanilang leeg: tinatakpan (sila) ng karahasan na gaya ng bihisan.
7 Ur fetma skåda deras ögon fram, deras hjärtans inbillningar hava intet mått.
Ang kanilang mga mata ay lumuluwa sa katabaan: sila'y mayroong higit kay sa mananasa ng puso.
8 De håna och tala förtryck i sin ondska; med höga åthävor tala de.
Sila'y manganunuya, at sa kasamaan ay nanunungayaw ng pagpighati: sila'y nangagsasalitang may kataasan.
9 Med sin mun stiga de upp i himmelen, och deras tunga far fram på jorden;
Kanilang inilagay ang kanilang bibig sa mga langit, at ang kanilang dila ay lumalakad sa lupa.
10 därför vänder sig deras folk till dem och super så in vattnet i fulla drag.
Kaya't ibinabalik dito ang kaniyang bayan: at tubig ng punong saro ay nilalagok nila.
11 Och de säga: »Huru skulle Gud kunna veta det? Skulle sådan kunskap finnas hos den Högste?»
At kanilang sinasabi, Paanong nalalaman ng Dios? At may kaalaman ba sa Kataastaasan?
12 Ja, så är det med de ogudaktiga; det går dem alltid väl, och de växa i makt.
Narito, ang mga ito ang masama; at palibhasa'y laging tiwasay nagsisilago sa mga kayamanan,
13 Sannerligen, förgäves bevarade jag mitt hjärta rent och tvådde mina händer i oskuld;
Tunay na sa walang kabuluhan ay nilinis ko ang aking puso, at hinugasan ko ang aking mga kamay sa kawalaang sala;
14 jag vart dock plågad hela dagen, och var morgon kom tuktan över mig.
Sapagka't buong araw ay nasalot ako, at naparusahan tuwing umaga.
15 Om jag hade sagt: »Så vill jag lära», då hade jag svikit dina barns släkte.
Kung aking sinabi, Ako'y magsasalita ng ganito; narito, ako'y gagawang may karayaan sa lahi ng iyong mga anak.
16 När jag nu tänkte efter för att begripa detta, syntes det mig alltför svårt,
Nang aking isipin kung paanong aking malalaman ito, ay napakahirap sa ganang akin;
17 till dess jag trängde in i Guds heliga rådslut och aktade på dess ände.
Hanggang sa ako'y pumasok sa santuario ng Dios, at aking nagunita ang kanilang huling wakas,
18 Sannerligen, på slipprig mark ställer du dem, du störtar dem ned i fördärv.
Tunay na iyong inilagay (sila) sa mga madulas na dako: iyong inilugmok (sila) sa kapahamakan.
19 Huru varda de ej till intet i ett ögonblick! De förgås och få en ände med förskräckelse.
Kung paanong naging kapahamakan (sila) sa isang sandali! Sila'y nilipol na lubos ng mga kakilabutan.
20 Såsom det är med en dröm, när man vaknar, o Herre, så aktar du dem för intet, såsom skuggbilder, när du vaknar.
Ang panaginip sa pagkagising: sa gayon, Oh Panginoon, pag gumising ka, iyong hahamakin ang kanilang larawan.
21 När mitt hjärta förbittrades och jag kände styng i mitt inre,
Sapagka't ang puso ko'y namanglaw, at sa aking kalooban ay nasaktan ako:
22 då var jag oförnuftig och förstod intet; såsom ett oskäligt djur var jag inför dig.
Sa gayo'y naging walang muwang ako, at musmos; ako'y naging gaya ng hayop sa harap mo.
23 Dock förbliver jag städse hos dig; du håller mig vid min högra hand.
Gayon ma'y laging sumasaiyo ako: iyong inalalayan ang aking kanan.
24 Du skall leda mig efter ditt råd och sedan upptaga mig med ära.
Iyong papatnubayan ako ng iyong payo, at pagkatapos ay tatanggapin mo ako sa kaluwalhatian.
25 Vem har jag i himmelen utom dig! Och när jag har dig, då frågar jag efter intet på jorden.
Sinong kumakasi sa akin sa langit kundi ikaw? At walang ninanasa ako sa lupa liban sa iyo.
26 Om än min kropp och min själ försmäkta, så är dock Gud mitt hjärtas klippa och min del evinnerligen.
Ang aking laman at ang aking puso ay nanglulupaypay: nguni't ang Dios ay kalakasan ng aking puso, at bahagi ko magpakailan man.
27 Ty se, de som hava vikit bort ifrån dig skola förgås; du förgör var och en som trolöst avfaller från dig.
Sapagka't narito, silang malayo sa iyo ay mangalilipol: iyong ibinuwal silang lahat, na nangakikiapid, na nagsisihiwalay sa iyo.
28 Men jag har min glädje i att hålla mig intill Gud; jag söker min tillflykt hos Herren, HERREN, för att kunna förtälja alla dina gärningar.
Nguni't mabuti sa akin na lumapit sa Dios; ginawa kong aking kanlungan ang Panginoong Dios, upang aking maisaysay ang lahat ng iyong mga gawa.

< Psaltaren 73 >