Psaltaren 73

1 En psalm av Asaf. Sannerligen, Gud är god mot Israel, mot dem som hava rena hjärtan.

Un salmo de Asaf. Ciertamente Dios es bueno con Israel, a los puros de corazón.

2 Men jag hade så när stapplat med mina fötter, mina steg voro nära att slinta;

Pero en cuanto a mí, mis pies estaban casi perdidos. Mis pasos estuvieron a punto de resbalar.

3 ty jag upptändes av avund mot de övermodiga, när jag såg att det gick dem väl i deras ogudaktighet.

Porque tuve envidia de los arrogantes, cuando vi la prosperidad de los malvados.

4 Ty fria ifrån vedermödor äro de till sin död, och deras hull är frodigt.

Porque no hay luchas en su muerte, pero su fuerza es firme.

5 De komma icke i olycka såsom andra dödliga och varda icke plågade såsom andra människor.

Están libres de las cargas de los hombres, ni están plagados como los demás hombres.

6 Därför är högmod deras halsprydnad, våld den klädnad som höljer dem.

Por eso el orgullo es como una cadena alrededor de su cuello. La violencia los cubre como una prenda.

7 Ur fetma skåda deras ögon fram, deras hjärtans inbillningar hava intet mått.

Sus ojos están llenos de grasa. Sus mentes sobrepasan los límites de la presunción.

8 De håna och tala förtryck i sin ondska; med höga åthävor tala de.

Se burlan y hablan con malicia. En la arrogancia, amenazan con la opresión.

9 Med sin mun stiga de upp i himmelen, och deras tunga far fram på jorden;

Han puesto su boca en los cielos. Su lengua camina por la tierra.

10 därför vänder sig deras folk till dem och super så in vattnet i fulla drag.

Por eso su pueblo vuelve a ellos, y beben agua en abundancia.

11 Och de säga: »Huru skulle Gud kunna veta det? Skulle sådan kunskap finnas hos den Högste?»

Dicen: “¿Cómo lo sabe Dios? ¿Hay conocimiento en el Altísimo?”

12 Ja, så är det med de ogudaktiga; det går dem alltid väl, och de växa i makt.

He aquí, estos son los malvados. Estando siempre a gusto, aumentan sus riquezas.

13 Sannerligen, förgäves bevarade jag mitt hjärta rent och tvådde mina händer i oskuld;

Seguramente he limpiado mi corazón en vano, y me lavé las manos con inocencia,

14 jag vart dock plågad hela dagen, och var morgon kom tuktan över mig.

Porque todo el día he estado atormentado, y castigado cada mañana.

15 Om jag hade sagt: »Så vill jag lära», då hade jag svikit dina barns släkte.

Si hubiera dicho: “Voy a hablar así”, he aquí que habría traicionado a la generación de tus hijos.

16 När jag nu tänkte efter för att begripa detta, syntes det mig alltför svårt,

Cuando traté de entender esto, era demasiado doloroso para mí...

17 till dess jag trängde in i Guds heliga rådslut och aktade på dess ände.

hasta que entré en el santuario de Dios, y consideró su último fin.

18 Sannerligen, på slipprig mark ställer du dem, du störtar dem ned i fördärv.

Seguramente los pusiste en lugares resbaladizos. Los arrojas a la destrucción.

19 Huru varda de ej till intet i ett ögonblick! De förgås och få en ände med förskräckelse.

¡Cómo se destruyen de repente! Están completamente arrastrados por los terrores.

20 Såsom det är med en dröm, när man vaknar, o Herre, så aktar du dem för intet, såsom skuggbilder, när du vaknar.

Como un sueño cuando uno se despierta, así que, Señor, cuando despierte, despreciará sus fantasías.

21 När mitt hjärta förbittrades och jag kände styng i mitt inre,

Porque mi alma se afligió. Estaba amargado en mi corazón.

22 då var jag oförnuftig och förstod intet; såsom ett oskäligt djur var jag inför dig.

Era tan insensible e ignorante. Yo era una bestia bruta antes de ti.

23 Dock förbliver jag städse hos dig; du håller mig vid min högra hand.

Sin embargo, yo estoy continuamente con vosotros. Has sostenido mi mano derecha.

24 Du skall leda mig efter ditt råd och sedan upptaga mig med ära.

Me guiarás con tu consejo, y después recibirme en la gloria.

25 Vem har jag i himmelen utom dig! Och när jag har dig, då frågar jag efter intet på jorden.

¿A quién tengo en el cielo? No hay nadie en la tierra a quien desee además de ti.

26 Om än min kropp och min själ försmäkta, så är dock Gud mitt hjärtas klippa och min del evinnerligen.

Mi carne y mi corazón fallan, pero Dios es la fuerza de mi corazón y mi porción para siempre.

27 Ty se, de som hava vikit bort ifrån dig skola förgås; du förgör var och en som trolöst avfaller från dig.

Porque, he aquí, los que están lejos de ti perecerán. Has destruido a todos los que te son infieles.

28 Men jag har min glädje i att hålla mig intill Gud; jag söker min tillflykt hos Herren, HERREN, för att kunna förtälja alla dina gärningar.

Pero me conviene acercarme a Dios. He hecho del Señor Yahvé mi refugio, para que pueda contar todas tus obras.