Psaltaren 73
1 En psalm av Asaf. Sannerligen, Gud är god mot Israel, mot dem som hava rena hjärtan.
Pisarema raAsafi. Zvirokwazvo Mwari akanaka kuna Israeri, kuna avo vakachena pamwoyo.
2 Men jag hade så när stapplat med mina fötter, mina steg voro nära att slinta;
Asi kana ndirini, tsoka dzangu dzakapotsa dzatsvedza; ndakasara paduku kupunzika.
3 ty jag upptändes av avund mot de övermodiga, när jag såg att det gick dem väl i deras ogudaktighet.
Nokuti ndakaitira shanje vanozvikudza, pandakaona kubudirira kwavakaipa.
4 Ty fria ifrån vedermödor äro de till sin död, och deras hull är frodigt.
Havatambudziki; miviri yavo ino utano uye vakasimba.
5 De komma icke i olycka såsom andra dödliga och varda icke plågade såsom andra människor.
Vakasununguka pamitoro inowanikwa muvanhu; havatambudzwi nezvinotambudza vanhu.
6 Därför är högmod deras halsprydnad, våld den klädnad som höljer dem.
Naizvozvo kuzvikudza ndiko ruketani rwemitsipa yavo; vanozvishongedza nechisimba.
7 Ur fetma skåda deras ögon fram, deras hjärtans inbillningar hava intet mått.
Mumwoyo yavo makasindimara munobuda chitadzo; mifungo yakaipa yendangariro dzavo haina magumo.
8 De håna och tala förtryck i sin ondska; med höga åthävor tala de.
Vanoseka, uye vanotaura noutsinye mukuzvikudza kwavo, vanoti vachadzvinyirira vamwe.
9 Med sin mun stiga de upp i himmelen, och deras tunga far fram på jorden;
Miromo yavo inoti denga nderavo, uye ndimi dzavo dzinotora nyika.
10 därför vänder sig deras folk till dem och super så in vattnet i fulla drag.
Naizvozvo vanhu vavo vanodzokera kwavari, uye vanonwa mvura yakawanda.
11 Och de säga: »Huru skulle Gud kunna veta det? Skulle sådan kunskap finnas hos den Högste?»
Vanoti, “Mwari angazviziva sei? Ko, Wokumusoro-soro ane ruzivo here?”
12 Ja, så är det med de ogudaktiga; det går dem alltid väl, och de växa i makt.
Ndizvo zvakaita vakaipa, havana hanya nguva dzose, vanowedzera pfuma yavo.
13 Sannerligen, förgäves bevarade jag mitt hjärta rent och tvådde mina händer i oskuld;
Zvirokwazvo ndakanatsa mwoyo wangu, asi pasina; ndakashamba maoko angu ndisina mhosva, asi pasina.
14 jag vart dock plågad hela dagen, och var morgon kom tuktan över mig.
Zuva rose ndanga ndichitambudzwa; ndinorangwa mangwanani ose.
15 Om jag hade sagt: »Så vill jag lära», då hade jag svikit dina barns släkte.
Dai ndakanga ndati, “Ndichataura zvakadai,” ndingadai ndakapandukira vana venyu.
16 När jag nu tänkte efter för att begripa detta, syntes det mig alltför svårt,
Pandakaedza kunzwisisa izvi zvose, zvakandiremera kwazvo
17 till dess jag trängde in i Guds heliga rådslut och aktade på dess ände.
kusvikira ndapinda munzvimbo tsvene yaMwari; ipapo ndikazonzwisisa magumo avo.
18 Sannerligen, på slipprig mark ställer du dem, du störtar dem ned i fördärv.
Zvirokwazvo makavaisa munzira inotsvedza; makavakanda pasi kuti vaparare.
19 Huru varda de ej till intet i ett ögonblick! De förgås och få en ände med förskräckelse.
Haiwa, vanoparadzwa kamwe kamwe, vanopedzwa chose nezvinotyisa!
20 Såsom det är med en dröm, när man vaknar, o Herre, så aktar du dem för intet, såsom skuggbilder, när du vaknar.
Sezvakaita kurota panopepuka munhu, saizvozvo pamunomuka, imi Ishe, muchavashora savanhu vanorotomoka.
21 När mitt hjärta förbittrades och jag kände styng i mitt inre,
Mwoyo wangu pawakachema uye mweya wangu ukashungurudzika,
22 då var jag oförnuftig och förstod intet; såsom ett oskäligt djur var jag inför dig.
ndakanga ndava benzi uye ndisingazivi; ndakanga ndava mhuka inotyisa pamberi penyu.
23 Dock förbliver jag städse hos dig; du håller mig vid min högra hand.
Kunyange zvakadaro ndinogara nemi nguva dzose; munondibata noruoko rwenyu rworudyi.
24 Du skall leda mig efter ditt råd och sedan upptaga mig med ära.
Munondisesedza nezano renyu, uye pashure muchazonditora mondipinza mukubwinya kwenyu.
25 Vem har jag i himmelen utom dig! Och när jag har dig, då frågar jag efter intet på jorden.
Ndianiko wandinaye kudenga kana musirimi? Uye nyika haina chandinoshuva kunze kwenyu.
26 Om än min kropp och min själ försmäkta, så är dock Gud mitt hjärtas klippa och min del evinnerligen.
Nyama yangu nomwoyo wangu zvingapera hazvo, asi Mwari isimba romwoyo wangu nomugove wangu nokusingaperi.
27 Ty se, de som hava vikit bort ifrån dig skola förgås; du förgör var och en som trolöst avfaller från dig.
Avo vari kure nemi vachaparara; munoparadza vose vasina kutendeka kwamuri.
28 Men jag har min glädje i att hålla mig intill Gud; jag söker min tillflykt hos Herren, HERREN, för att kunna förtälja alla dina gärningar.
Asi kana ndirini, zvakanaka kuva pedyo naMwari. Ndakaita Ishe Jehovha utiziro hwangu; ndichataura zvamabasa enyu ose.
