Psaltaren 73
1 En psalm av Asaf. Sannerligen, Gud är god mot Israel, mot dem som hava rena hjärtan.
神はイスラエルにむかひ心のきよきものに對ひてまことに惠あり
2 Men jag hade så när stapplat med mina fötter, mina steg voro nära att slinta;
然はあれどわれはわが足つまづくばかりわが歩すべるばかりにてありき
3 ty jag upptändes av avund mot de övermodiga, när jag såg att det gick dem väl i deras ogudaktighet.
こはわれ惡きものの榮ゆるを見てその誇れる者をねたみしによる
4 Ty fria ifrån vedermödor äro de till sin död, och deras hull är frodigt.
かれらは死るに苦しみなくそのちからは反てかたし
5 De komma icke i olycka såsom andra dödliga och varda icke plågade såsom andra människor.
かれらは人のごとく憂にをらず人のごとく患難にあふことなし
6 Därför är högmod deras halsprydnad, våld den klädnad som höljer dem.
このゆゑに傲慢は妝飾のごとくその頸をめぐり強暴はころものごとく彼等をおほへり
7 Ur fetma skåda deras ögon fram, deras hjärtans inbillningar hava intet mått.
かれら肥ふとりてその目とびいで心の欲にまさりて物をうるなり
8 De håna och tala förtryck i sin ondska; med höga åthävor tala de.
また嘲笑をなし惡をもて暴虐のことばをいだし高ぶりてものいふ
9 Med sin mun stiga de upp i himmelen, och deras tunga far fram på jorden;
その口を天におきその舌を地にあまねく往しむ
10 därför vänder sig deras folk till dem och super så in vattnet i fulla drag.
このゆゑにかれの民はここにかへり水のみちたる杯をしぼりいだして
11 Och de säga: »Huru skulle Gud kunna veta det? Skulle sådan kunskap finnas hos den Högste?»
いへらく神いかで知たまはんや至上者に知識あらんやと
12 Ja, så är det med de ogudaktiga; det går dem alltid väl, och de växa i makt.
視よかれらは惡きものなるに常にやすらかにしてその富ましくははれり
13 Sannerligen, förgäves bevarade jag mitt hjärta rent och tvådde mina händer i oskuld;
誠に我はいたづらに心をきよめ罪ををかさずして手をあらひたり
14 jag vart dock plågad hela dagen, och var morgon kom tuktan över mig.
そはわれ終日なやみにあひ朝ごとに責をうけしなり
15 Om jag hade sagt: »Så vill jag lära», då hade jag svikit dina barns släkte.
われもし斯ることを述んといひしならば我なんぢが子輩の代をあやまらせしならん
16 När jag nu tänkte efter för att begripa detta, syntes det mig alltför svårt,
われこれらの道理をしらんとして思ひめぐらししにわが眼いたく痛たり
17 till dess jag trängde in i Guds heliga rådslut och aktade på dess ände.
われ神の聖所にゆきてかれらの結局をふかく思へるまでは然りき
18 Sannerligen, på slipprig mark ställer du dem, du störtar dem ned i fördärv.
誠になんぢはかれらを滑かなるところにおきかれらを滅亡におとしいれ給ふ
19 Huru varda de ej till intet i ett ögonblick! De förgås och få en ände med förskräckelse.
かれらは瞬間にやぶれたるかな彼等は恐怖をもてことごとく滅びたり
20 Såsom det är med en dröm, när man vaknar, o Herre, så aktar du dem för intet, såsom skuggbilder, när du vaknar.
主よなんぢ目をさましてかれらが像をかろしめたまはんときは夢みし人の目さめたるがごとし
21 När mitt hjärta förbittrades och jag kände styng i mitt inre,
わが心はうれへ わが腎はさされたり
22 då var jag oförnuftig och förstod intet; såsom ett oskäligt djur var jag inför dig.
われおろかにして知覺なし聖前にありて獣にひとしかりき
23 Dock förbliver jag städse hos dig; du håller mig vid min högra hand.
されど我つねになんぢとともにあり汝わが右手をたもちたまへり
24 Du skall leda mig efter ditt råd och sedan upptaga mig med ära.
なんぢその訓諭をもて我をみちびき後またわれをうけて榮光のうちに入たまはん
25 Vem har jag i himmelen utom dig! Och när jag har dig, då frågar jag efter intet på jorden.
汝のほかに我たれをか天にもたん地にはなんぢの他にわが慕ふものなし
26 Om än min kropp och min själ försmäkta, så är dock Gud mitt hjärtas klippa och min del evinnerligen.
わが身とわが心とはおとろふ されど神はわがこころの磐わがとこしへの嗣業なり
27 Ty se, de som hava vikit bort ifrån dig skola förgås; du förgör var och en som trolöst avfaller från dig.
視よなんぢに遠きものは滅びん 汝をはなれて姦淫をおこなふ者はみななんぢ之をほろぼしたまひたり
28 Men jag har min glädje i att hålla mig intill Gud; jag söker min tillflykt hos Herren, HERREN, för att kunna förtälja alla dina gärningar.
神にちかづき奉るは我によきことなり われは主ヱホバを避所としてそのもろもろの事跡をのべつたへん
