Psaltaren 73
1 En psalm av Asaf. Sannerligen, Gud är god mot Israel, mot dem som hava rena hjärtan.
Zabura ta Asaf. Tabbatacce Allah mai alheri ne ga Isra’ila, ga waɗanda suke masu tsabta a zuciya.
2 Men jag hade så när stapplat med mina fötter, mina steg voro nära att slinta;
Amma game da ni, ƙafafuna suna gab da yin santsi; tafin ƙafana ya yi kusan zamewa.
3 ty jag upptändes av avund mot de övermodiga, när jag såg att det gick dem väl i deras ogudaktighet.
Gama na yi kishin masu girman kai sa’ad da na ga cin gaban da masu mugunta suke yi.
4 Ty fria ifrån vedermödor äro de till sin död, och deras hull är frodigt.
Ba sa yin wata fama; jikunansu lafiya suke da kuma ƙarfi.
5 De komma icke i olycka såsom andra dödliga och varda icke plågade såsom andra människor.
Ba sa shan wata wahalar da sauran mutane ke sha; ba su da damuwa irin na’yan adam.
6 Därför är högmod deras halsprydnad, våld den klädnad som höljer dem.
Saboda girman kai ya zama musu abin wuya; tā da hankali ya zama musu riga.
7 Ur fetma skåda deras ögon fram, deras hjärtans inbillningar hava intet mått.
Daga mugayen zukatansu laifi kan fito mugaye ƙulle-ƙullen da suke cikin zukatansu ba su da iyaka.
8 De håna och tala förtryck i sin ondska; med höga åthävor tala de.
Suna ba’a, suna faɗin mugayen abubuwa; cikin girman kan suna barazana yin danniya.
9 Med sin mun stiga de upp i himmelen, och deras tunga far fram på jorden;
Bakunansu na cewa sama na su ne, kuma harsunansu sun mallaki duniya.
10 därför vänder sig deras folk till dem och super så in vattnet i fulla drag.
Saboda haka mutanensu sun juya gare su suna kuma shan ruwa a yalwace.
11 Och de säga: »Huru skulle Gud kunna veta det? Skulle sådan kunskap finnas hos den Högste?»
Suna cewa, “Yaya Allah zai sani? Mafi Ɗaukaka yana da sani ne?”
12 Ja, så är det med de ogudaktiga; det går dem alltid väl, och de växa i makt.
Ga yadda mugaye suke, kullum ba su da damuwa, arzikinsu yana ta ƙaruwa.
13 Sannerligen, förgäves bevarade jag mitt hjärta rent och tvådde mina händer i oskuld;
Tabbatacce a banza na bar zuciyata da tsabta; a banza na wanke hannuwa don nuna rashin laifi.
14 jag vart dock plågad hela dagen, och var morgon kom tuktan över mig.
Dukan yini na sha annoba; an hukunta ni kowace safiya.
15 Om jag hade sagt: »Så vill jag lära», då hade jag svikit dina barns släkte.
Da na ce, “Zan faɗa haka,” da na bashe’ya’yanka.
16 När jag nu tänkte efter för att begripa detta, syntes det mig alltför svårt,
Sa’ad da na yi ƙoƙari in gane wannan, sai ya zama danniya a gare ni
17 till dess jag trängde in i Guds heliga rådslut och aktade på dess ände.
sai da na shiga wuri mai tsarki na Allah; sa’an nan na gane abin da ƙarshensu zai zama.
18 Sannerligen, på slipprig mark ställer du dem, du störtar dem ned i fördärv.
Tabbatacce ka sa su a ƙasa mai santsi; ka jefar da su ga hallaka.
19 Huru varda de ej till intet i ett ögonblick! De förgås och få en ände med förskräckelse.
Duba yadda suka hallaka farat ɗaya, razana ta share su gaba ɗaya!
20 Såsom det är med en dröm, när man vaknar, o Herre, så aktar du dem för intet, såsom skuggbilder, när du vaknar.
Kamar yadda mafarki yake sa’ad da mutum ya farka, haka yake sa’ad da ka farka, ya Ubangiji, za ka rena su kamar almarai.
21 När mitt hjärta förbittrades och jag kände styng i mitt inre,
Sa’ad da zuciyata ta ɓaci hankalina kuma ya tashi,
22 då var jag oförnuftig och förstod intet; såsom ett oskäligt djur var jag inför dig.
na zama marar azanci da jahili; na zama kamar dabba a gabanka.
23 Dock förbliver jag städse hos dig; du håller mig vid min högra hand.
Duk da haka kullum ina tare da kai; ka riƙe ni a hannun damana.
24 Du skall leda mig efter ditt råd och sedan upptaga mig med ära.
Ka bishe ni da shawararka, bayan haka kuma za ka kai ni cikin ɗaukaka.
25 Vem har jag i himmelen utom dig! Och när jag har dig, då frågar jag efter intet på jorden.
Wa nake da shi a sama in ba kai ba? Ba na kuma sha’awar kome a duniya in ban da kai.
26 Om än min kropp och min själ försmäkta, så är dock Gud mitt hjärtas klippa och min del evinnerligen.
Jikina da zuciyata za su iya raunana, amma Allah ne ƙarfin zuciyata da kuma rabona har abada.
27 Ty se, de som hava vikit bort ifrån dig skola förgås; du förgör var och en som trolöst avfaller från dig.
Waɗanda suke nesa da kai za su hallaka; kakan hallaka dukan waɗanda suke maka rashin aminci.
28 Men jag har min glädje i att hålla mig intill Gud; jag söker min tillflykt hos Herren, HERREN, för att kunna förtälja alla dina gärningar.
Amma game da ni, yana da kyau in kasance kusa da Allah. Na mai da Ubangiji Mai Iko Duka mafakata; zan yi shelar dukan ayyukanka.
