< Psaltaren 73 >
1 En psalm av Asaf. Sannerligen, Gud är god mot Israel, mot dem som hava rena hjärtan.
A Psalm of Asaph. How good is God to Israel, to those who are upright in heart.
2 Men jag hade så när stapplat med mina fötter, mina steg voro nära att slinta;
But my feet were nearly moved; my steps had nearly slipped.
3 ty jag upptändes av avund mot de övermodiga, när jag såg att det gick dem väl i deras ogudaktighet.
For I was zealous over the iniquitous, seeing the peacefulness of sinners.
4 Ty fria ifrån vedermödor äro de till sin död, och deras hull är frodigt.
For they have no respect for their death, nor do they have support in their wounds.
5 De komma icke i olycka såsom andra dödliga och varda icke plågade såsom andra människor.
They are not with the hardships of men, nor will they be scourged with men.
6 Därför är högmod deras halsprydnad, våld den klädnad som höljer dem.
Therefore, arrogance has held on to them. They have been covered with their iniquity and impiety.
7 Ur fetma skåda deras ögon fram, deras hjärtans inbillningar hava intet mått.
Their iniquity has proceeded, as if from fat. They have parted from the affection of the heart.
8 De håna och tala förtryck i sin ondska; med höga åthävor tala de.
They have thought and spoken wickedness. They have spoken iniquity in high places.
9 Med sin mun stiga de upp i himmelen, och deras tunga far fram på jorden;
They have set their mouth against heaven, and their tongue has traversed the earth.
10 därför vänder sig deras folk till dem och super så in vattnet i fulla drag.
Therefore, my people will be converted here, and fullness of days will be found in them.
11 Och de säga: »Huru skulle Gud kunna veta det? Skulle sådan kunskap finnas hos den Högste?»
And they said, “How would God know?” and, “Isn’t there knowledge in high places?”
12 Ja, så är det med de ogudaktiga; det går dem alltid väl, och de växa i makt.
Behold, these are sinners, and, abounding in this age, they have obtained riches.
13 Sannerligen, förgäves bevarade jag mitt hjärta rent och tvådde mina händer i oskuld;
And I said: So then, it is without purpose that I have justified my heart and washed my hands among the innocent.
14 jag vart dock plågad hela dagen, och var morgon kom tuktan över mig.
And I have been scourged all day long, and I have received my chastisement in the mornings.
15 Om jag hade sagt: »Så vill jag lära», då hade jag svikit dina barns släkte.
If I were to say that I would explain this: Behold, I would condemn this nation of your sons.
16 När jag nu tänkte efter för att begripa detta, syntes det mig alltför svårt,
I considered, so that I might know this. It is a hardship before me,
17 till dess jag trängde in i Guds heliga rådslut och aktade på dess ände.
until I may enter into the Sanctuary of God, and understand it to its last part.
18 Sannerligen, på slipprig mark ställer du dem, du störtar dem ned i fördärv.
So, because of deceitfulness, truly, you have placed it before them. While they were being lifted up, you were casting them down.
19 Huru varda de ej till intet i ett ögonblick! De förgås och få en ände med förskräckelse.
How have they been brought to desolation? They have suddenly failed. They have perished because of their iniquity.
20 Såsom det är med en dröm, när man vaknar, o Herre, så aktar du dem för intet, såsom skuggbilder, när du vaknar.
As a dream is to those who awaken, O Lord, so will you reduce their image to nothing in your city.
21 När mitt hjärta förbittrades och jag kände styng i mitt inre,
For my heart has been inflamed, and my temperament has been changed.
22 då var jag oförnuftig och förstod intet; såsom ett oskäligt djur var jag inför dig.
And so, I have been reduced to nothing, and I did not know it.
23 Dock förbliver jag städse hos dig; du håller mig vid min högra hand.
I have become like a beast of burden to you, and I am always with you.
24 Du skall leda mig efter ditt råd och sedan upptaga mig med ära.
You have held my right hand. And in your will, you have conducted me, and with your glory, you have taken me up.
25 Vem har jag i himmelen utom dig! Och när jag har dig, då frågar jag efter intet på jorden.
For what is there for me in heaven? And what do I wish for on earth before you?
26 Om än min kropp och min själ försmäkta, så är dock Gud mitt hjärtas klippa och min del evinnerligen.
My body has failed, and my heart: O God of my heart, and God my portion, into eternity.
27 Ty se, de som hava vikit bort ifrån dig skola förgås; du förgör var och en som trolöst avfaller från dig.
For behold, those who put themselves far from you will perish. You have perished all those who fornicate away from you.
28 Men jag har min glädje i att hålla mig intill Gud; jag söker min tillflykt hos Herren, HERREN, för att kunna förtälja alla dina gärningar.
But it is good for me to adhere to God, to put my hope in the Lord God, so that I may announce all your prophecies, at the gates of the daughter of Zion.