Psaltaren 73
1 En psalm av Asaf. Sannerligen, Gud är god mot Israel, mot dem som hava rena hjärtan.
Asaph kah Tingtoenglung Thinko aka caih Israel taengah Pathen tah then taktak.
2 Men jag hade så när stapplat med mina fötter, mina steg voro nära att slinta;
Tedae kai tah ka kho he bet bung khaw bung bangla, ka khokan paloe khaw paloe pawt bangla ka om.
3 ty jag upptändes av avund mot de övermodiga, när jag såg att det gick dem väl i deras ogudaktighet.
Halang rhoek loh ngaimongnah neh a thangthen uh te ka hmuh vaengah ka thatlai coeng.
4 Ty fria ifrån vedermödor äro de till sin död, och deras hull är frodigt.
Amih tah dueknah dongah thuengthuelnah om pawt tih, a pumtak khaw len.
5 De komma icke i olycka såsom andra dödliga och varda icke plågade såsom andra människor.
hlanghing kah thakthaenah loh amih te nan pawt tih hlanghing taengkah lucik khaw ya uh pawh.
6 Därför är högmod deras halsprydnad, våld den klädnad som höljer dem.
Te dongah hoemnah te amih kah oihnun la om tih, a kuthlahnah hnisui a khuk uh.
7 Ur fetma skåda deras ögon fram, deras hjärtans inbillningar hava intet mått.
A mik tha te coe tih, a thinko ngaihlihnah loh vikvuek uh.
8 De håna och tala förtryck i sin ondska; med höga åthävor tala de.
Boethae neh palawm uh tih cal uh. Hnaemtaeknah neh a sang la cal uh.
9 Med sin mun stiga de upp i himmelen, och deras tunga far fram på jorden;
A ka te vaan ah a tael dae a lai loh diklai ah cet.
10 därför vänder sig deras folk till dem och super så in vattnet i fulla drag.
Te dongah a pilnam loh hela ha mael ha mael tih khuengrhueng tui a yawn uh.
11 Och de säga: »Huru skulle Gud kunna veta det? Skulle sådan kunskap finnas hos den Högste?»
Te vaengah, “Pathen loh metlam a ming tih, Khohni taengah lungming khaw om van nim,” a ti uh.
12 Ja, så är det med de ogudaktiga; det går dem alltid väl, och de växa i makt.
Amih halang rhoek pataeng kumhal ah a khuehtawn loh thayoeituipan la a rhoeng pah daeta ke.
13 Sannerligen, förgäves bevarade jag mitt hjärta rent och tvådde mina händer i oskuld;
A poeyoek la ka thinko ka saelh tih, cimnah neh ka kut ka silh dae.
14 jag vart dock plågad hela dagen, och var morgon kom tuktan över mig.
Tedae hnin takuem lucik neh ka om tih mincang takuem ah kai taengah toelthamnah ha om.
15 Om jag hade sagt: »Så vill jag lära», då hade jag svikit dina barns släkte.
Te tlam te ka tae koinih na ca rhoek kah thawnpuei te kan hnukpoh tak ve ka ti.
16 När jag nu tänkte efter för att begripa detta, syntes det mig alltför svårt,
Hekah he ming ham ka moeh dae ka mik ah thakthaenah la om.
17 till dess jag trängde in i Guds heliga rådslut och aktade på dess ände.
Pathen kah rhokso khuila ka kun daengah amih kah hmailong te ka yakming.
18 Sannerligen, på slipprig mark ställer du dem, du störtar dem ned i fördärv.
Amih te long hnal ah na khueh tih pocinah la na cungku sak taktak.
19 Huru varda de ej till intet i ett ögonblick! De förgås och få en ände med förskräckelse.
Mikhaptok ah mueirhih loh imsuep neh a thup uh tih a cing te metlam a om uh.
20 Såsom det är med en dröm, när man vaknar, o Herre, så aktar du dem för intet, såsom skuggbilder, när du vaknar.
Haenghang hnukah mueimang bangla ka Boeipa loh amih kah mueihlip a haenghang vaengah hnael pah.
21 När mitt hjärta förbittrades och jag kände styng i mitt inre,
Ka thinko loh khikhi hal tih ka hmuet a phawt vaengah.
22 då var jag oförnuftig och förstod intet; såsom ett oskäligt djur var jag inför dig.
Kai loh ka kotalh tih na hmaiah rhamsa bangla ka om khaw ka ming pawh.
23 Dock förbliver jag städse hos dig; du håller mig vid min högra hand.
Tedae kai tah nang taengah ka om taitu tih ka bantang kut nan tuuk.
24 Du skall leda mig efter ditt råd och sedan upptaga mig med ära.
Na cilsuep neh kai nan mawt tih thangpomnah hnukah kai nan khoem ni.
25 Vem har jag i himmelen utom dig! Och när jag har dig, då frågar jag efter intet på jorden.
Vaan dongah kai ham unim aka om. Tedae namah taengah ka om atah diklai ah ba khaw ka ngaih pawh.
26 Om än min kropp och min själ försmäkta, så är dock Gud mitt hjärtas klippa och min del evinnerligen.
Ka pumsa neh ka thinko loh yawk mai suidae kumhal ah ka thinko kah lungpang neh ka hamsum la Pathen om.
27 Ty se, de som hava vikit bort ifrån dig skola förgås; du förgör var och en som trolöst avfaller från dig.
Namah lamkah a hlahloei loh a milh uh vaengah, nang taengah aka cukhalh boeih te na biit taktak coeng he.
28 Men jag har min glädje i att hålla mig intill Gud; jag söker min tillflykt hos Herren, HERREN, för att kunna förtälja alla dina gärningar.
Tedae kai loh kamah ham Pathen vang te ka kai. Na bitat cungkuem thui hamla ka hlipyingnah ka Boeipa Yahovah taengah a then ka khueh.
