< Psaltaren 71 >
1 Till dig, HERRE, tager jag min tillflykt; låt mig aldrig komma på skam.
Mu ggwe, Ayi Mukama, mwe neekweka, tondeka kuswazibwa.
2 Rädda mig och befria mig genom din rättfärdighet; böj ditt öra till mig och fräls mig.
Mu butuukirivu bwo ondokole, omponye; ontegere okutu ondokole.
3 Var mig en klippa där jag får bo, och dit jag alltid kan fly, du som beskär mig frälsning. Ty du är mitt bergfäste och min borg.
Onfuukire olwazi obuddukiro bwange, ekifo eky’amaanyi; ondokole kubanga oli lwazi lwange era ekiddukiro kyange.
4 Min Gud, befria mig ur den ogudaktiges våld, ur den orättfärdiges och förtryckarens hand.
Ayi Katonda wange omponye mu mukono gw’ababi, omponye abantu abatali batuukirivu era abakambwe.
5 Ty du är mitt hopp, o Herre, HERRE, du är min förtröstan allt ifrån min ungdom.
Kubanga ggwe, Ayi Mukama, ggwe ssuubi lyange; ggwe, ggwe neesiga, okuviira ddala mu buvubuka bwange.
6 Du har varit mitt stöd allt ifrån moderlivet, ja, du har förlöst mig ur min moders liv; dig gäller ständigt mitt lov.
Neesiga ggwe kasookedde nzalibwa; ggwe wanziggya mu lubuto lwa mmange. Nnaakutenderezanga ennaku zonna.
7 Jag har blivit såsom ett vidunder för många; men du är min starka tillflykt.
Eri abangi nafuuka; naye ggwe kiddukiro kyange eky’amaanyi.
8 Låt min mun vara full av ditt lov, hela dagen av din ära.
Akamwa kange kajjudde ettendo lyo, nga ntenda ekitiibwa kyo obudde okuziba.
9 Förkasta mig icke i min ålderdoms tid, övergiv mig ej, när min kraft försvinner.
Tonsuula mu kiseera kyange eky’obukadde. Tondekerera ng’amaanyi gampweddemu.
10 Ty mina fiender säga så om mig, och de som vakta på min själ rådslå så med varandra:
Kubanga abalabe bange banjogerako; abo abaagala okunzita bansalira olukwe.
11 »Gud har övergivit honom; förföljen och gripen honom, ty det finnes ingen som räddar.»
Bagamba nti, “Katonda amulese, ka tumugobe tumukwate, kubanga taliiko anaamuwonya.”
12 Gud, var icke långt ifrån mig; min Gud, skynda till min hjälp.
Ayi Katonda, tombera wala, Ayi Katonda wange, yanguwa ojje ombeere.
13 Må de komma på skam och förgås, som stå emot min själ; må de höljas med smälek och blygd, som söka min ofärd.
Abo abampawaabira bazikirizibwe nga bajjudde ensonyi, abanoonya okunnumya baswale era banyoomebwe.
14 Men jag skall alltid hoppas och än mer föröka allt ditt lov.
Naye nze nnaabanga n’essuubi ennaku zonna. Era nneeyongeranga okukutenderezanga.
15 Min mun skall förtälja din rättfärdighet, hela dagen din frälsning, ty jag känner intet mått därpå.
Akamwa kange kanaayogeranga ku bikolwa byo eby’obutuukirivu obudde okuziba; nnaayogeranga ku bulokozi bwo, wadde siyinza kubupima.
16 Jag skall frambära Herrens, HERRENS väldiga gärningar; jag skall prisa din rättfärdighet, ja, din allenast.
Nnaatambuliranga mu maanyi go, Ayi Mukama Katonda, era ne ntegeezanga nti ggwe wekka ggwe mutuukirivu.
17 Gud, du har undervisat mig allt ifrån min ungdom; och intill nu förkunnar jag dina under.
Ayi Katonda, ggwe wanjigiriza okuva mu buvubuka bwange; n’okutuusa leero nkyatenda ebikolwa byo eby’ekitalo.
18 Så övergiv mig ej heller, o Gud, i min ålderdom, när jag varder grå, till dess jag får förtälja om din arm för ett annat släkte, om din makt för alla dem som skola komma.
Ne bwe ndiba nga nkaddiye nga mmeze n’envi, tonjabuliranga, Ayi Katonda, okutuusiza ddala nga mmaze okutendera abo abaliddawo amaanyi go amangi, n’okumanyisa emirembe egigenda okujja obuyinza bwo.
19 Din rättfärdighet når till himmelen, o Gud. Du som har gjort så stora ting, o Gud, vem är dig lik?
N’obutuukirivu bwo, Ayi Katonda, butuuka mu ggulu. Ggw’okoze ebikulu, Ayi Katonda, ani akwenkana?
20 Du som har låtit oss pröva så mycken nöd och olycka, du skall åter göra oss levande och föra oss upp igen du jordens djup.
Newaakubadde wandeka ne mbonaabona nnyo bwe ntyo, ggw’olinzizaamu obulamu, n’ompa amaanyi amaggya, n’onnyimusa okuva mu kinnya ekiwanvu ennyo wansi w’ensi.
21 Ja, låt mig växa till alltmer; och trösta mig igen.
Olinnyongerako ekitiibwa n’oddamu okunsanyusa.
22 Så vill ock jag tacka dig med psaltarspel för din trofasthet, min Gud; jag vill lovsjunga dig till harpa, du Israels Helige.
Nnaakutenderezanga ne nnanga ey’enkoba olw’obwesigwa bwo, Ayi Katonda wange; nnaakutenderezanga n’entongooli, Ayi ggwe Omutukuvu wa Isirayiri.
23 Mina läppar skola jubla, ty jag vill lovsjunga dig; ja, jubla skall min själ, som du har förlossat.
Nnaayimusanga eddoboozi lyange olw’essanyu nga nkutendereza, nze gw’onunudde!
24 Och min tunga skall hela dagen tala om din rättfärdighet; ty de som sökte min ofärd hava kommit på skam och måst blygas.
Olulimi lwange nalwo lunaayogeranga ku bikolwa byo eby’obutuukirivu obudde okuziba, kubanga abo ababadde baagala okunkola akabi otabuddetabudde enkwe zaabwe ne baswazibwa.