Psaltaren 71
1 Till dig, HERRE, tager jag min tillflykt; låt mig aldrig komma på skam.
In thee, O Yhwh, do I put my trust: let me never be put to confusion.
2 Rädda mig och befria mig genom din rättfärdighet; böj ditt öra till mig och fräls mig.
Deliver me in thy righteousness, and cause me to escape: incline thine ear unto me, and save me.
3 Var mig en klippa där jag får bo, och dit jag alltid kan fly, du som beskär mig frälsning. Ty du är mitt bergfäste och min borg.
Be thou my strong habitation, whereunto I may continually resort: thou hast given commandment to save me; for thou art my rock and my fortress.
4 Min Gud, befria mig ur den ogudaktiges våld, ur den orättfärdiges och förtryckarens hand.
Deliver me, O my God, out of the hand of the wicked, out of the hand of the unrighteous and cruel man.
5 Ty du är mitt hopp, o Herre, HERRE, du är min förtröstan allt ifrån min ungdom.
For thou art my hope, O Lord Yhwh: thou art my trust from my youth.
6 Du har varit mitt stöd allt ifrån moderlivet, ja, du har förlöst mig ur min moders liv; dig gäller ständigt mitt lov.
By thee have I been holden up from the womb: thou art he that took me out of my mother’s bowels: my praise shall be continually of thee.
7 Jag har blivit såsom ett vidunder för många; men du är min starka tillflykt.
I am as a wonder unto many; but thou art my strong refuge.
8 Låt min mun vara full av ditt lov, hela dagen av din ära.
Let my mouth be filled with thy praise and with thy honour all the day.
9 Förkasta mig icke i min ålderdoms tid, övergiv mig ej, när min kraft försvinner.
Cast me not off in the time of old age; forsake me not when my strength faileth.
10 Ty mina fiender säga så om mig, och de som vakta på min själ rådslå så med varandra:
For mine enemies speak against me; and they that lay wait for my soul take counsel together,
11 »Gud har övergivit honom; förföljen och gripen honom, ty det finnes ingen som räddar.»
Saying, God hath forsaken him: persecute and take him; for there is none to deliver him.
12 Gud, var icke långt ifrån mig; min Gud, skynda till min hjälp.
O God, be not far from me: O my God, make haste for my help.
13 Må de komma på skam och förgås, som stå emot min själ; må de höljas med smälek och blygd, som söka min ofärd.
Let them be confounded and consumed that are adversaries to my soul; let them be covered with reproach and dishonour that seek my hurt.
14 Men jag skall alltid hoppas och än mer föröka allt ditt lov.
But I will hope continually, and will yet praise thee more and more.
15 Min mun skall förtälja din rättfärdighet, hela dagen din frälsning, ty jag känner intet mått därpå.
My mouth shall shew forth thy righteousness and thy salvation all the day; for I know not the numbers thereof.
16 Jag skall frambära Herrens, HERRENS väldiga gärningar; jag skall prisa din rättfärdighet, ja, din allenast.
I will go in the strength of the Lord Yhwh: I will make mention of thy righteousness, even of thine only.
17 Gud, du har undervisat mig allt ifrån min ungdom; och intill nu förkunnar jag dina under.
O God, thou hast taught me from my youth: and hitherto have I declared thy wondrous works.
18 Så övergiv mig ej heller, o Gud, i min ålderdom, när jag varder grå, till dess jag får förtälja om din arm för ett annat släkte, om din makt för alla dem som skola komma.
Now also when I am old and grayheaded, O God, forsake me not; until I have shewed thy strength unto this generation, and thy power to every one that is to come.
19 Din rättfärdighet når till himmelen, o Gud. Du som har gjort så stora ting, o Gud, vem är dig lik?
Thy righteousness also, O God, is very high, who hast done great things: O God, who is like unto thee!
20 Du som har låtit oss pröva så mycken nöd och olycka, du skall åter göra oss levande och föra oss upp igen du jordens djup.
Thou, which hast shewed me great and sore troubles, shalt quicken me again, and shalt bring me up again from the depths of the earth.
21 Ja, låt mig växa till alltmer; och trösta mig igen.
Thou shalt increase my greatness, and comfort me on every side.
22 Så vill ock jag tacka dig med psaltarspel för din trofasthet, min Gud; jag vill lovsjunga dig till harpa, du Israels Helige.
I will also praise thee with the psaltery, even thy truth, O my God: unto thee will I sing with the harp, O thou Holy One of Israel.
23 Mina läppar skola jubla, ty jag vill lovsjunga dig; ja, jubla skall min själ, som du har förlossat.
My lips shall greatly rejoice when I sing unto thee; and my soul, which thou hast redeemed.
24 Och min tunga skall hela dagen tala om din rättfärdighet; ty de som sökte min ofärd hava kommit på skam och måst blygas.
My tongue also shall talk of thy righteousness all the day long: for they are confounded, for they are brought unto shame, that seek my hurt.
