< Psaltaren 71 >

1 Till dig, HERRE, tager jag min tillflykt; låt mig aldrig komma på skam.
Aw Bawipa, nang awh ni kang thuk; ityk awh awm chah qai koeh ni huh sak.
2 Rädda mig och befria mig genom din rättfärdighet; böj ditt öra till mig och fräls mig.
Na dyngnaak ing ni boem nawhtaw ni hul lah; kai benna nang haa hawi law nawhtaw ni hul lah.
3 Var mig en klippa där jag får bo, och dit jag alltid kan fly, du som beskär mig frälsning. Ty du är mitt bergfäste och min borg.
Ka cehnaak loet aham kang thuknaak lungnu na awm nawh; kai hul aham awi pe lah, kawtih nang taw ka lungnu ingkaw kang thuknaak na awm hyk ti.
4 Min Gud, befria mig ur den ogudaktiges våld, ur den orättfärdiges och förtryckarens hand.
AW ka Khawsa, thlak thawlhkhqi kut khui awhkawng ni hul lah, thlak chekhqi ingkaw thlak tlung am tunaak awhkawng ni hul lah.
5 Ty du är mitt hopp, o Herre, HERRE, du är min förtröstan allt ifrån min ungdom.
Aw Boeimang Bawipa, nang taw kang ngaih-unaak kung na awm hyk ti, ka tawng plang awhkawng ka ypnaak na awm hawh hyk ti.
6 Du har varit mitt stöd allt ifrån moderlivet, ja, du har förlöst mig ur min moders liv; dig gäller ständigt mitt lov.
Ka thang plek ca awhkawng ni nang awh kang hang qu hawh hy; nang ing ka nu puk khui awhkawng nik dawk hyk ti. Nang ve ang loet na nim kyihcah vang.
7 Jag har blivit såsom ett vidunder för många; men du är min starka tillflykt.
Thlang khawzah ang ngaihkyi naak na awm nyng. Cehlai, nang taw kang thuknaak na awm hyk ti.
8 Låt min mun vara full av ditt lov, hela dagen av din ära.
Kam kha ve nang kyihcahnaak ing be nawh, khawnghi zung na boeimangnaak ce kqawn hy.
9 Förkasta mig icke i min ålderdoms tid, övergiv mig ej, när min kraft försvinner.
Ka pacawng awh ce nang ing koeh ni qoek sut; kak tha a boeih awh ce koeh ni qoeng sut.
10 Ty mina fiender säga så om mig, och de som vakta på min själ rådslå så med varandra:
Ikawtih, ka qaalkhqi ing kai ama ni ngaihnaak awi kqawn unawh; kai him aham anik qehkhqi mi kut oet na hqui qu uhy.
11 »Gud har övergivit honom; förföljen och gripen honom, ty det finnes ingen som räddar.»
Cekkhqi ing, Khawsa ing qoek hawh hy; hquut u nawhtaw tu uh, u ingawm am hul tang ti kaw,” ti uhy.
12 Gud, var icke långt ifrån mig; min Gud, skynda till min hjälp.
Aw Khawsa, ak hla na koeh ni awmtaak: Aw ka Khawsa, kai hul aham ang tawnna law lah.
13 Må de komma på skam och förgås, som stå emot min själ; må de höljas med smälek och blygd, som söka min ofärd.
Kai thawlh anik pukkhqi ce chahqai phyi u seitaw, kai a thawlh peek aham ak ngaihkhqi ce kqawn setnaak ingkaw kaw boetnaak ing sing khqi khoep seh nyng.
14 Men jag skall alltid hoppas och än mer föröka allt ditt lov.
Cehlai, kai ingtaw ngaih-unaak ta loet nyng; nang ce nim kyihcah khqoet khqoet kawng nyng.
15 Min mun skall förtälja din rättfärdighet, hela dagen din frälsning, ty jag känner intet mått därpå.
Kam kha ing nang a dyngnaak ce kqawn kawmsaw, a nyhtahnaak am sim hqawh bai nyng seiawm, na hulnaak ce myngawi na kqawn kawng.
16 Jag skall frambära Herrens, HERRENS väldiga gärningar; jag skall prisa din rättfärdighet, ja, din allenast.
Aw Boeimang Khawsa, law nyng saw nang ak thaawm ik-oeih saikhqi ce khypyi kawng nyng; nang a koe, nang doeng a dyngnaak ce kqawn kawng nyng.
17 Gud, du har undervisat mig allt ifrån min ungdom; och intill nu förkunnar jag dina under.
Aw Khawsa, ka tawng plang awhkawng nang ing ni cawngpyi tiksaw, tuhngawi dy awh nang a kawpoek kyi ik-oeih saikhqi ce kqawn nyng,
18 Så övergiv mig ej heller, o Gud, i min ålderdom, när jag varder grå, till dess jag får förtälja om din arm för ett annat släkte, om din makt för alla dem som skola komma.
Hang pacawng nawh ka lusam kqawk hawh seiawm, Aw Khawsa, nak thaawmnaak ce ak law hly cadilkhqi ingkaw ak law hly thlangkhqi venawh kak kqawn hlan dy, nang ing koeh ni qoek sut.
19 Din rättfärdighet når till himmelen, o Gud. Du som har gjort så stora ting, o Gud, vem är dig lik?
Aw Khawsa, ik-oeih bau soeih ak saikung, na dyngnaak ing khawnghi hak pha hy, nang amyihna u nu ak awm bai?
20 Du som har låtit oss pröva så mycken nöd och olycka, du skall åter göra oss levande och föra oss upp igen du jordens djup.
Kyinaak khawzah papa ingkaw ak kha soeih khawzah na ni huh sak hawh hlai hyk ti, ka hqingnaak ve ni pe tlaih kawp ti, dek a dungnaak a hun awhkawng ni hak dawk tlaih kawp ti.
21 Ja, låt mig växa till alltmer; och trösta mig igen.
Ka thangleeknaak pung law sak kawm tiksaw ni ngaih ding law sak tlaih bai kawp ti.
22 Så vill ock jag tacka dig med psaltarspel för din trofasthet, min Gud; jag vill lovsjunga dig till harpa, du Israels Helige.
Aw ka Khawsa, na ypawmnaak awh nang ce tingtoeng ing nim kyihcah kawng nyng saw; Aw Israel a thlak ciim, qaw tingtoeng tum doena nang kyihcahnaak laa ce sa vang.
23 Mina läppar skola jubla, ty jag vill lovsjunga dig; ja, jubla skall min själ, som du har förlossat.
Nang kyihcahnaak laa ka sak awh ce ka hui ve zeel doena khy kaw. Kai ve nang ing ni, nani hul hy.
24 Och min tunga skall hela dagen tala om din rättfärdighet; ty de som sökte min ofärd hava kommit på skam och måst blygas.
Kam lai ing nang a ik-oeih sai ak dyng ce khawnghi zung kqawn kaw, kawtih kai tlawh peek aham ak ngaihkhqi ce chahqai phyi unawh ngaihang tumna awm hawh uhy.

< Psaltaren 71 >