Psaltaren 7
1 En sång av David, som han sjöng till HERREN för benjaminiten Kus' ords skull.
He Hikaiono na Rawiri, tana i waiata ai ki a Ihowa mo nga kupu a Kuhu Pineamine. E Ihowa, e toku Atua, kei a koe toku whakawhirinakitanga: kia ora ahau i te hunga katoa e aru ana i ahau, kia mawhiti atu hoki ahau:
2 HERRE, min Gud, till dig tager jag min tillflykt; fräls mig från alla mina förföljare och rädda mig,
Kei haehae ia i toku wairua, ano he raiona, a titaritari noa, i te mea kahore he kaiarai.
3 så att de icke, såsom lejon, sönderslita min själ och rycka bort henne utan räddning.
E Ihowa, e toku Atua, ki te mea naku tena mahi, ki te mea he hara kei oku ringa;
4 HERRE, min Gud, har jag gjort sådant, och är orätt i mina händer,
Ki te mea i whakahokia e ahau he kino ki te tangata kua mau nei ta maua rongo; i whakaora nei hoki ahau i te tangata i kino noa mai ki ahau:
5 har jag med ont vedergällt ned som höll frid med mig eller plundrat den som var min ovän utan sak,
Kia arumia toku wairua e te hoariri, a kia mau; kia takahia hoki toku ora e ia ki te whenua, kia whakatokotoria ano toku kororia ki te puehu. (Hera)
6 så förfölje fienden min själ och tage henne fatt och trampe mitt liv till jorden och lägge min ära i stoftet. (Sela)
E Ihowa, whakatika, kia riri koe, ara ake, e nana nei hoki oku hoa whawhai: kia oho ake hoki koe moku; kua kiia e koe te whakawa.
7 Stå upp, HERRE, i din vrede, res dig mot mina ovänners raseri och vakna upp till min hjälp, du som har påbjudit dom.
Tukua kia karapotia koe e te whakaminenga o nga iwi: ma runga atu i a ratou tou hokinga atu ki runga.
8 Må folkens församling omgiva dig, och må du över den vända åter till höjden.
Ko Ihowa e whakarite whakawa ana mo nga iwi; kia rite, e Ihowa, tau whakawa moku ki taku mahi tika, ki te tapatahi hoki o oku whakaaro.
9 HERREN håller dom över folken; skaffa mig rätt, HERRE, efter min rättfärdighet och ostrafflighet.
Kia whakamutua te kino o te hunga kino: whakaukia hoki te tangata tika: e whakamatautau ana hoki te Atua tika i nga ngakau, i nga whatumanawa.
10 Låt de ogudaktigas ondska få en ände, men håll den rättfärdige vid makt; ty du, som prövar hjärtan och njurar, är en rättfärdig Gud.
Kei te Atua toku whakangungu rakau, mana e whakaora te hunga ngakau tika.
11 Min sköld är i Guds hand; han frälsar de rättsinniga.
He kaiwhakawa tika te Atua, ae ra, he Atua e riri ana i tenei ra, i tenei ra.
12 Gud är en rättfärdig domare och en Gud som dagligen vredgas.
Ki te kore tetahi e tahuri, ka whakakoia e ia tana hoari; kua whakapikoa e ia tana kopere, a oti rawa te whakapai.
13 Om någon icke vill omvända sig, så vässer han sitt svärd, sin båge spänner han och gör den redo;
Oti rawa ano ana mea whakamate te whakapai e ia; kua meinga e ia ana pere ano he ahi.
14 och han riktar mot honom dödande skott, sina pilar gör han brinnande.
Nana, he kino te mea e whakamamae nei ia; he whanoke te mea i hapu ki roto ki a ia, a whanau ake he teka.
15 Se, denne är i födsloarbete med fördärv, han går havande med olycka, men han föder ett intet.
I pokaia e ia he poka, he mea keri nana, taka iho ia ki roto ki te rua i mahia e ia.
16 Han gräver en grop och gör den djup, men han faller själv i den grav som han gräver.
Ka hoki tona whanoke ki tona matenga, a ka tau iho tana tukino ki tona tumuaki.
17 Den olycka han tänkte vålla vänder tillbaka på hans huvud, och över hans hjässa kommer hans ondska. Jag vill tacka HERREN efter hans rättfärdighet och lovsjunga HERRENS, den Högstes, namn. Se Ära i Ordförkl.
Ka rite ki tona tika taku whakamoemiti ki a Ihowa: ka himene atu hoki ahau ki te ingoa o Ihowa, o te Runga Rawa.
