Psaltaren 69
1 För sångmästaren, efter »Liljor»; av David.
百合花にあはせて伶長にうたはしめたるダビデのうた 神よねがはくは我をすくひたまへ 大水ながれきたりて我がたましひにまでおよべり
2 Fräls mig, Gud; ty vattnen tränga mig inpå livet.
われ立止なきふかき泥の中にしづめり われ深水におちいるおほみづわが上をあふれすぐ
3 Jag har sjunkit ned i djup dy, där ingen botten är; jag har kommit i djupa vatten, och svallet vill fördränka mig.
われ歎息によりてつかれたり わが喉はかわき わが目はわが神をまちわびておとろへぬ
4 Jag har ropat mig trött, min strupe är förtorkad; mina ögon försmäkta av förbidan efter min Gud.
故なくしてわれをにくむ者わがかしらの髪よりもおほく謂なくしてわが仇となり我をほろぼさんとするものの勢力つよし われ掠めざりしものをも價はせらる
5 Flera än håren på mitt huvud äro de som hata mig utan sak; många äro de som vilja förgöra mig, de som äro mina fiender utan skäl; vad jag icke har rövat, det måste jag gälda.
神よなんぢはわが愚なるをしりたまふ わがもろもろの罪はなんぢにかくれざるなり
6 Du, o Gud, känner min dårskap, och mina skulder äro icke förborgade för dig.
萬軍のヱホバ主よ ねがはくは汝をまちのぞむ者をわが故によりて辱かしめらるることなからしめたまヘ イスラエルの神よねがはくはなんぢを求むる者をわが故によりて恥をおはしめらるることなからしめたまへ
7 Låt icke i mig dem komma på skam, som förbida dig, Herre, HERRE Sebaot; Låt icke i mig dem varda till blygd, som söka dig, du Israels Gud.
我はなんぢのために謗をおひ恥はわが面をおほひたればなり
8 Ty för din skull bär jag smälek, för din skull höljer blygsel mitt ansikte;
われわが兄弟には旅人のごとく わが母の子には外人のごとくなれり
9 främmande har jag blivit för mina bröder och en främling för min moders barn.
そはなんぢの家をおもふ熱心われをくらひ汝をそしるものの謗われにおよべり
10 Ty nitälskan för ditt hus har förtärt mig, och dina smädares smädelser hava fallit över mig.
われ涙をながして食をたち わが霊魂をなげかすれば反てこれによりて謗をうく
11 Jag grät, ja, min själ grät under fasta, men det blev mig till smälek.
われ麁布をころもとなししにかれらが諺語となりぬ
12 Jag klädde mig i sorgdräkt, men jag blev för dem ett ordspråk.
門にすわる者はわがうへをかたる われは酔狂たるものに謳ひはやされたり
13 Om mig tassla de, när de sitta i porten; i dryckeslag göra de visor om mig.
然はあれどヱホバよわれは恵のときに汝にいのる ねがはくは神よなんぢの憐憫のおほきによりて汝のすくひの眞實をもて我にこたへたまへ
14 Men jag kommer med min bön till dig, HERRE, i behaglig tid, genom din stora nåd, o Gud; svara mig i din frälsande trofasthet.
ねがはくは泥のなかより我をたすけいだして沈まざらしめたまへ 我をにくむものより深水よりたすけいだしたまへ
15 Rädda mig ur dyn, så att jag icke sjunker ned; låt mig bliva räddad från dem som hata mig och från de djupa vattnen.
大水われを淹ふことなく淵われをのむことなく坑その口をわがうへに閉ることなからしめたまヘ
16 Låt icke vattensvallet fördränka mig eller djupet uppsluka mig; och låt ej graven tillsluta sitt gap över mig.
ヱホバよねがはくは我にこたへたまへ なんぢの仁慈うるはしければなり なんぢの憐憫はおほしわれに歸りきたりたまへ
17 Svara mig, HERRE, ty god är din nåd; vänd dig till mig efter din stora barmhärtighet.
面をなんぢの僕にかくしたまふなかれ われ迫りくるしめり ねがはくは速かに我にこたへたまへ
18 Fördölj icke ditt ansikte för din tjänare, ty jag är i nöd; skynda att svara mig.
わがたましひに近くよりて之をあがなひわが仇のゆゑに我をすくひたまへ
19 Kom till min själ och förlossa henne; befria mig för mina fienders skull.
汝はわがうくる謗とはぢと侮辱とをしりたまへり わが敵はみな汝のみまへにあり
20 Du känner min smälek, min skam och blygd; du ser alla mina ovänner.
譭謗わが心をくだきぬれば我いたくわづらへり
21 Smälek har krossat mitt hjärta, så att jag är vanmäktig; jag väntade på medlidande, men där var intet, och på tröstare, men jag fann ingen.
われ憐憫をあたふる者をまちたれど一人だになく慰むるものを俟たれど一人をもみざりき かれら苦草をわがくひものにあたへ わが渇けるときに醋をのませたり
22 De gåvo mig galla att äta, och ättika att dricka, i min törst.
ねがはくは彼等のまへなる筳は網となり そのたのむ安逸はつひに羂となれ
23 Må deras bord framför dem bliva till en snara och till ett giller, bäst de gå där säkra;
その目をくらくして見しめず その腰をつねにふるはしめたまへ
24 må deras ögon förmörkas, så att de icke se; gör deras länder vacklande alltid.
願くはなんぢの忿恚をかれらのうへにそそぎ汝のいかりの猛烈をかれらに追及せたまへ
25 Gjut ut över dem din ogunst, och låt din vredes glöd hinna upp dem.
かれらの屋をむなしくせよ その幕屋に人をすまはするなかれ
26 Deras gård blive öde, ingen må finnas, som bor i deras hyddor,
かれらはなんぢが撃たまひたる者をせめ なんぢが傷けたまひたるものの痛をかたりふるればなり
27 eftersom de förfölja dem som du själv har slagit och orda om huru de plågas, som du har stungit.
ねがはくはれらの不義に不義をくはへてなんぢの義にあづからせ給ふなかれ
28 Låt dem gå från missgärning till missgärning, och låt dem icke komma till din rättfärdighet.
かれらを生命の册よりけして義きものとともに記さるることなからしめたまへ
29 Må de utplånas ur de levandes bok och icke varda uppskrivna bland de rättfärdiga.
斯てわれはくるしみ且うれひあり 神よねがはくはなんぢの救われを高處におかんことを
30 Men mig som är betryckt och plågad, mig skall din frälsning, o Gud, beskydda.
われ歌をもて神の名をほめたたへ 感謝をもて神をあがめまつらん
31 Jag vill lova Guds namn med sång och upphöja honom med tacksägelse.
此はをうしまたは角と蹄とある力つよき牡牛にまさりてヱホバよろこびたまはん
32 Det skall behaga HERREN bättre än någon tjur, något offerdjur med horn och klövar.
謙遜者はこれを見てよろこべり 神をしたふ者よなんぢらの心はいくべし
33 När de ödmjuka se det, skola de glädja sig; I som söken Gud, edra hjärtan skola leva.
ヱホバは乏しきものの聲をきき その俘囚をかろしめたまはざればなり
34 Ty HERREN lyssnar till de fattiga och föraktar icke sina fångna.
天地はヱホバをほめ蒼海とその中にうごくあらゆるものとはヱホバを讃まつるべし
35 Honom love himmelen och jorden, havet och allt vad som rör sig däri.
神はシオンをすくひユダのもろもろの邑を建たまふべけれぱなり かれらは其處にすみ且これをおのが有とせん
36 Ty Gud skall frälsa Sion, han skall bygga upp Juda städer; man skall bo i dem och besitta landet. Hans tjänares barn skola få det till arvedel, och de som älska hans namn skola bo däri.
その僕のすゑも亦これを嗣その名をいつくしむ者その中にすまん
