< Psaltaren 68 >
1 För sångmästaren; av David; en psalm, en sång.
“For the leader of the music. A psalm of David.” Let God arise, and his enemies are scattered, And they who hate him flee before him!
2 Gud står upp; hans fiender varda förskingrade, och de som hata honom fly för hans ansikte.
As smoke is dispersed, so thou dispersest them; As wax melteth before the fire, So perish the wicked before the face of God.
3 Såsom rök fördrives, så fördrivas de av dig; likasom vaxet smälter för eld, så förgås de ogudaktiga för Guds ansikte.
But the righteous are glad and rejoice in his presence, Yea, they exult exceedingly.
4 Men de rättfärdiga äro glada, de fröjda sig inför Gud och jubla i glädje.
Sing unto God; sing praises to his name! Prepare a way for him who rideth through the desert! Jehovah is his name; be joyful in his presence!
5 Sjungen till Guds ära, lovsägen hans namn. Gören väg för honom som drager fram genom öknarna. Hans namn är HERREN, fröjdens inför honom;
The father of the fatherless, and the protector of the widow, Is God in his holy habitation.
6 de faderlösas fader och änkors försvarare, Gud i sin heliga boning,
God causeth the forsaken to dwell in houses; He leadeth forth to prosperity them that are bound; But the rebellious shall dwell in a barren land.
7 en Gud som förhjälper de ensamma till ett hem, och som för de fångna ut till lycka; allenast de gensträviga måste bo i en öken.
O God! when thou didst go before thy people, When thou didst march through the wilderness. (Pause)
8 Gud, när du drog ut i spetsen för ditt folk, när du gick fram i ödemarken, (Sela)
The earth quaked, and the heavens dropped at the presence of God; This Sinai trembled at the presence of God, the God of Israel.
9 då bävade jorden, då utgöt himmelen sina flöden inför Guds ansikte; ja, Sinai bävade för Guds ansikte; Israels Guds.
Thou, O God! didst send a plentiful rain; Thou didst strengthen thy wearied inheritance.
10 Ett nåderikt regn lät du falla, o Gud; ditt arvland, som försmäktade, vederkvickte du.
Thy people established themselves in the land; Thou, O God! in thy goodness, didst prepare it for the needy!
11 Din skara fick bo däri; genom din godhet beredde du det åt de betryckta, o Gud.
The Lord gave the song of victory Of the maidens publishing glad tidings to the mighty host.
12 Herren låter höra sitt ord, stor är skaran av kvinnor som båda glädje:
“The kings with their armies have fled, —have fled! And the matron at home divideth the spoil.
13 »Härskarornas konungar fly, de fly, och husmodern därhemma får utskifta byte.
Truly ye may repose yourselves in the stalls, Like the wings of a dove covered with silver, And her feathers with shining gold.”
14 Viljen I då ligga stilla inom edra hägnader? Duvans vingar äro höljda i silver, och hennes fjädrar skimra av guld.
When the Most High destroyed the kings in the land, It was white [[with their bones]] like Salmon.
15 När den Allsmäktige förströr konungarna i landet, faller snö på Salmon.»
Ye lofty hills, ye hills of Bashan, Ye many-topped hills, ye hills of Bashan,
16 Ett Guds berg är Basans berg, ett högtoppigt berg är Basans berg.
Why frown ye, ye many-topped hills, At the hill in which God is pleased to dwell, In which Jehovah will dwell for ever?
17 Men varför sen I så avogt, I höga berg, på det berg som Gud har utkorat till sitt säte, det där ock HERREN skall bo för alltid?
The chariots of God are myriads, yea, thousands of thousands; The Lord is in the midst of them, as upon Sinai, in the sanctuary.
18 Guds vagnar äro tiotusenden, tusen och åter tusen; Herren drog fram med dem, Sinai är nu i helgedomen.
Thou hast ascended on high, Thou hast led captive the vanquished, Thou hast received gifts among men, Even the rebellious, that here thou mightst dwell, O LORD God!
19 Du for upp i höjden, du tog fångar, du undfick gåvor bland människorna, ja, också de gensträviga skola bo hos HERREN Gud.
Praised be the Lord daily! When we are heavy-laden, the Mighty One is our help.
20 Lovad vare Herren! Dag efter dag bär han oss; Gud är vår frälsning. (Sela)
Our God is a God of salvation; From the Lord Jehovah cometh deliverance from death.
21 Gud är för oss en Gud som frälsar, och hos HERREN, Herren finnes räddning från döden.
But God smiteth the head of his enemies, Even the hairy crowns of those who go on in their iniquity.
22 Men Gud sönderkrossar sina fienders huvuden, krossar hjässan på den som går där med skuld.
“I will bring them back,” saith the Lord, “from Bashan; I will bring them back from the deep sea;
23 Herren säger: »Från Basan skall jag hämta dem, från havets djup skall jag hämta dem upp,
That thy foot may be dipped in their blood, That thy dogs may drink the blood of thine enemies.”
24 så att du kan stampa med din fot i blod och låta dina hundars tunga få sin del av fienderna.»
We have seen thy procession, O God! The procession of my God, my king, to his sanctuary!
25 Man ser, o Gud, ditt högtidståg, min Guds, min konungs, tåg inne i helgedomen.
The singers go before, the minstrels follow, Amidst damsels playing on timbrels.
26 Främst gå sångare, harpospelare följa efter, mitt ibland unga kvinnor som slå på pukor.
Praise ye God in your assemblies; Praise the Lord, all ye from the fountain of Israel!
27 Lova Gud i församlingarna, loven Herren, I av Israels brunn.
Here is Benjamin, the youngest, and his leaders; The chiefs of Judah, and their band; The chiefs of Zebulon, and the chiefs of Naphtali.
28 Där går Benjamin, den yngste, han för dem an; där går skaran av Juda furstar, Sebulons furstar, Naftalis furstar.
Thy God has ordained thy strength, [[O Israel!]] Show forth thy might, O God! thou who hast wrought for us!
29 Din Gud har beskärt dig makt; så håll nu vid makt, o Gud, vad du har gjort för oss.
Because of thy temple in Jerusalem Shall kings bring presents to thee.
30 I ditt tempel i Jerusalem bäre konungar fram sina skänker åt dig.
Rebuke the wild beast of the reeds, The multitude of bulls with the calves of the nations, So that they shall cast themselves down with masses of silver; Scatter thou the nations that delight in war!
31 Näps odjuret i vassen, tjurarnas hop med deras kalvar, folken, må de ödmjukt hylla dig med sina silverstycken. Ja, han förströr de folk som finna behag i krig.
Princes shall come out of Egypt; Ethiopia shall haste with outstretched hands to God.
32 De mäktige skola komma hit från Egypten, Etiopien skall skynda hit till Gud, med gåvor i händerna.
Ye kingdoms of the earth, sing unto God; Sing praises to Jehovah;
33 I riken på jorden, sjungen till Guds ära; lovsägen Herren, (Sela)
To him who rideth upon the ancient heaven of heavens! Behold, he uttereth his voice, his mighty voice!
34 honom som far fram på urtidshimlarnas himmel. Ja, där låter han höra sin röst, en mäktig röst.
Give glory to God, Whose majesty is in Israel, and whose might is in the clouds!
35 Given Gud makten; över Israel är hans härlighet, och hans makt är i skyarna. Fruktansvärd är du, Gud, i din helgedom; Israels Gud, han giver makt och styrka åt sitt folk. Lovad vare Gud!
Terrible art thou, O God! from thy sanctuary! The God of Israel giveth strength and power to his people. Praised be God!