< Psaltaren 68 >
1 För sångmästaren; av David; en psalm, en sång.
Katoeng kruek zaehoikung hanah. David ih Saam laa. Sithaw loe angthawk nasoe, anih ih misanawk loe anghaeh o phang nasoe.
2 Gud står upp; hans fiender varda förskingrade, och de som hata honom fly för hans ansikte.
Takhi mah hmaikhue hmuh phaeng baktih toengah, nihcae to hmut phaeng ah; hmai pongah amkaw dui samdai baktiah, kasae kaminawk loe Sithaw hmaa ah anghma angtaa o nasoe.
3 Såsom rök fördrives, så fördrivas de av dig; likasom vaxet smälter för eld, så förgås de ogudaktiga för Guds ansikte.
Toe katoeng kaminawk loe anghoe o nasoe; nihcae loe Sithaw hmaa ah oep o nasoe; ue, paroeai anghoe o nasoe.
4 Men de rättfärdiga äro glada, de fröjda sig inför Gud och jubla i glädje.
Sithaw khaeah laasah oh; ahmin saphawhaih laa to sah oh; tamai nuiah angthueng anih to pakoeh oh; anih ih ahmin loe YAH, anih hmaa ah anghoe oh.
5 Sjungen till Guds ära, lovsägen hans namn. Gören väg för honom som drager fram genom öknarna. Hans namn är HERREN, fröjdens inför honom;
Anih loe ampa tawn ai kaminawk hanah ampa ah oh moe, lamhmainawk bomkung ah oh, Sithaw loe a ohhaih hmuenciim ah oh.
6 de faderlösas fader och änkors försvarare, Gud i sin heliga boning,
Sithaw mah angmabueng kaom kami to imthong ah angcoengsak; thongkrah kaminawk doeh a loihsak; toe lok angaek thaih kaminawk loe prae karoem ah oh o.
7 en Gud som förhjälper de ensamma till ett hem, och som för de fångna ut till lycka; allenast de gensträviga måste bo i en öken.
Aw Sithaw, nang loe nangmah ih kaminawk hmaa ah na caeh moe, praezaek hoi na caeh haih naah, (Selah)
8 Gud, när du drog ut i spetsen för ditt folk, när du gick fram i ödemarken, (Sela)
Sithaw hmaa ah, long to anghuenh, van hoiah kho angzoh; Sinai mae loe Sithaw, Israel Sithaw hmaa ah anghuenh.
9 då bävade jorden, då utgöt himmelen sina flöden inför Guds ansikte; ja, Sinai bävade för Guds ansikte; Israels Guds.
Aw Sithaw, nangmah pop parai ah kho nang zohsak; thazai sut na qawktoep kaminawk to na bomh boeh.
10 Ett nåderikt regn lät du falla, o Gud; ditt arvland, som försmäktade, vederkvickte du.
Nangmah ih kaminawk loe athung ah oh o; Aw Sithaw, na angraenghaih thung hoiah amtang kaminawk to na pacah.
11 Din skara fick bo däri; genom din godhet beredde du det åt de betryckta, o Gud.
Angraeng mah thuih ih lok taphong kaminawk loe noih o parai:
12 Herren låter höra sitt ord, stor är skaran av kvinnor som båda glädje:
siangpahrangnawk ih misatuh kaminawk loe, tawt hoiah cawnh o; im ah kaom kaminawk loe lak ih hmuenmaenawk to amzet o.
13 »Härskarornas konungar fly, de fly, och husmodern därhemma får utskifta byte.
Nangcae loe mae salakah na iih o cadoeh, sumkanglung hoi pazut ih pahuu pakhraeh baktiah na om o ueloe, amuinawk doeh sui rong baktiah ampha tih.
14 Viljen I då ligga stilla inom edra hägnader? Duvans vingar äro höljda i silver, och hennes fjädrar skimra av guld.
Thacak Angraeng mah siangpahrangnawk prae thungah anghaehsak phang naah, Salmon mae nuiah dantui kanglung baktiah oh o.
15 När den Allsmäktige förströr konungarna i landet, faller snö på Salmon.»
Sithaw ih mae loe Bashan mae baktiah oh; kasang mae doeh Bashan mae baktiah ni oh.
16 Ett Guds berg är Basans berg, ett högtoppigt berg är Basans berg.
Maesangnawk, athung ah oh hanah Sithaw mah qoih ih mae; ue, dungzan khoek to Angraeng ohhaih mae to, tih hanah uthaih hoiah na khet o loe?
17 Men varför sen I så avogt, I höga berg, på det berg som Gud har utkorat till sitt säte, det där ock HERREN skall bo för alltid?
Sithaw misatukhaih hrangleeng loe sang pumphaeto oh, vankaminawk loe sangto pacoeng sangto oh o; Angraeng loe nihcae salakah oh, Sinai mae loe angmah ih hmuenciim ah oh.
18 Guds vagnar äro tiotusenden, tusen och åter tusen; Herren drog fram med dem, Sinai är nu i helgedomen.
Nang loe hmuensang ah na dawh tahang moe, misong ah naeh ih kaminawk to na hoih tahang; ue, Angraeng Sithaw nihcae salakah oh thaih hanah, kaminawk han khue ai, angaek thaih kaminawk han doeh, tangqum to na talawk pae.
19 Du for upp i höjden, du tog fångar, du undfick gåvor bland människorna, ja, också de gensträviga skola bo hos HERREN Gud.
Ni thokkruek aicae ih hmuenzit phaw Angraeng, aicae pahlongkung, Sithaw loe tahamhoihaih om nasoe. (Selah)
20 Lovad vare Herren! Dag efter dag bär han oss; Gud är vår frälsning. (Sela)
Anih loe aicae ih Sithaw, pahlonghaih Sithaw ah oh; Angraeng Sithaw loe duekhaih thung hoi loihaih ah oh.
21 Gud är för oss en Gud som frälsar, och hos HERREN, Herren finnes räddning från döden.
A misanawk ih lu, zaehaih sah kaminawk ih sam kathah lunawk to, caeh taak ai ah Sithaw mah atii tih.
22 Men Gud sönderkrossar sina fienders huvuden, krossar hjässan på den som går där med skuld.
Angraeng mah, nihcae to Bashan hoi kang zoh haih let han, kaimah ih kaminawk to kathuk tuipui thung hoiah kang hoih let han,
23 Herren säger: »Från Basan skall jag hämta dem, från havets djup skall jag hämta dem upp,
na misanawk ih athii to khok hoiah na cawh ueloe, nang ih uinawk mah doeh athii to palaek o tih, tiah thuih.
24 så att du kan stampa med din fot i blod och låta dina hundars tunga få sin del av fienderna.»
Aw Sithaw, hmuenciim ah nang zohhaih to nihcae mah hnuk o boeh, ka Sithaw, ka Siangpahrang angzohhaih to nihcae mah hnuk o boeh.
25 Man ser, o Gud, ditt högtidståg, min Guds, min konungs, tåg inne i helgedomen.
Laasah kaminawk loe hmabang ah caeh o, katoeng tamoi congca kruek kaminawk hoi nihcae salakah cingceng bop tanglanawk loe, anih hnuk ah bang o.
26 Främst gå sångare, harpospelare följa efter, mitt ibland unga kvinnor som slå på pukor.
Israel kaminawk, kami pop amkhuenghaih ahmuen ah, Sithaw to tahamhoihaih paek oh.
27 Lova Gud i församlingarna, loven Herren, I av Israels brunn.
Benjamin acaeng zetta thung hoi ih nihcae zaehoikung, Judah ih angraengnawk, Zebulun ih angraengnawk hoi Nephtali ih angraengnawk to athum o.
28 Där går Benjamin, den yngste, han för dem an; där går skaran av Juda furstar, Sebulons furstar, Naftalis furstar.
Aw Sithaw, thacaksak ah, Sithaw, kaicae khae na sak ih baktih toengah, na thacakhaih to na patuek ah.
29 Din Gud har beskärt dig makt; så håll nu vid makt, o Gud, vad du har gjort för oss.
Na tempul loe Jerusalem ah oh pongah, siangpahrangnawk mah nang khaeah tangqum sin o nasoe.
30 I ditt tempel i Jerusalem bäre konungar fram sina skänker åt dig.
Tuu thung ih kasan moinawk, maitaw taenawk hoi kaminawk ih maitaw caanawk to thuitaek ah, kami boih mah sumkanglung sin o nasoe loe, mi tlim ah om o nasoe; misa koeh kaminawk to anghaehsak phang ah.
31 Näps odjuret i vassen, tjurarnas hop med deras kalvar, folken, må de ödmjukt hylla dig med sina silverstycken. Ja, han förströr de folk som finna behag i krig.
Laicaehnawk loe Izip prae thung hoiah angzo o tih; Ethiopia loe Sithaw khaeah ban payangh ueloe, ang paek tih.
32 De mäktige skola komma hit från Egypten, Etiopien skall skynda hit till Gud, med gåvor i händerna.
Long ih praenawk, Sithaw khaeah laasah oh; Angraeng saphawhaih laa to sah oh, (Selah)
33 I riken på jorden, sjungen till Guds ära; lovsägen Herren, (Sela)
tangsuek hoi vannawk nui ih van angthueng, Anih khaeah, saphawhaih laa to sah oh; khenah, anih mah lok tacawtsak naah, thacak parai lok ah angcoeng.
34 honom som far fram på urtidshimlarnas himmel. Ja, där låter han höra sin röst, en mäktig röst.
Sithaw loe thacak, tiah thui oh; a lensawkhaih loe Israel caanawk nuiah oh moe, a thacakhaih doeh tamai nuiah amtueng.
35 Given Gud makten; över Israel är hans härlighet, och hans makt är i skyarna. Fruktansvärd är du, Gud, i din helgedom; Israels Gud, han giver makt och styrka åt sitt folk. Lovad vare Gud!
Aw Sithaw, kaciim angmah ih hmuenciimnawk thungah kaom nang loe zitthoh; Israel Sithaw loe, angmah ih kaminawk hanah thacakhaih hoi sakthaihaih paekkung ah oh. Sithaw loe tahamhoihaih om nasoe!