Psaltaren 66
1 För sångmästaren; en sång, en psalm. Höjen jubel till Gud, alla länder;
Naredite radosten glas Bogu, vse ve dežele,
2 lovsjungen hans namns ära, given honom ära och pris.
pojte čast njegovemu imenu, njegovo hvalo naredite veličastno.
3 Sägen till Gud: Huru underbara äro icke dina gärningar! För din stora makts skull visa dina fiender dig underdånighet.
Recite Bogu: »Kako strašen si v svojih delih! Zaradi veličine tvoje moči se ti bodo podredili tvoji sovražniki.
4 Alla länder skola tillbedja och lovsjunga dig; de skola lovsjunga ditt namn. (Sela)
Vsa zemlja te bo oboževala in ti prepevala, prepevali bodo k tvojemu imenu.« (Sela)
5 Kommen och sen vad Gud har gjort; underbara äro hans gärningar mot människors barn.
Pridite in glejte dela Boga. Strašen je v svojem delovanju do človeških otrok.
6 Han förvandlade havet till torrt land; till fots gingo de genom floden; då gladdes vi över honom.
Morje je spremenil v kopno zemljo. Skozi rečni tok so šli peš, tam smo se veselili v njem.
7 Genom sin makt råder han evinnerligen, hans ögon giva akt på hedningarna; de gensträviga må icke förhäva sig. (Sela)
S svojo močjo vlada na veke, njegove oči opazujejo narode; naj se uporni ne povišujejo. (Sela)
8 Prisen, I folk, vår Gud, och låten hans lov ljuda högt;
Oh blagoslavljajte našega Boga, ve ljudstva in storite, da se sliši glas njegove hvale,
9 ty han har beskärt liv åt vår själ och har icke låtit vår fot vackla.
ki našo dušo drži pri življenju in ne pusti, da bi bila naša stopala premaknjena.
10 Ty väl prövade de oss, o Gud, du luttrade oss, såsom silver luttras;
Kajti ti, oh Bog, si nas potrdil, preizkusil si nas, kakor je preizkušeno srebro.
11 du förde oss in i fängelse, du lade en tung börda på vår rygg;
Privedel si nas v mrežo, na naša ledja polagaš stisko.
12 du lät människor fara fram över vårt huvud, vi måste gå genom eld och vatten. Men du har fört oss ut och vederkvickt oss.
Ljudem si storil, da jahajo nad našimi glavami. Šli smo skozi ogenj in skozi vodo, toda ti si nas privedel v premožen kraj.
13 Så kommer jag då till ditt hus med brännoffer, jag vill infria mina löften till dig,
V tvojo hišo bom šel z žgalnimi daritvami, izpolnil ti bom svoje zaobljube,
14 dem till vilka mina låppar öppnade sig, och som min mun uttalade i min nöd.
ki so jih izrekle moje ustnice in spregovorila moja usta, ko sem bil v stiski.
15 Brännoffer av feta får vill jag frambära åt dig, med offerånga av vädurar; jag vill offra både tjurar och bockar. (Sela)
Daroval ti bom žgalne daritve pitancev s kadilom ovnov, daroval ti bom bikce s kozli. (Sela)
16 Kommen och hören, så vill jag förtälja för eder, I alla som frukten Gud, vad han har gjort mot min själ.
Pridite in prisluhnite vsi vi, ki se bojite Boga in oznanil vam bom, kaj je storil za mojo dušo.
17 Till honom ropade jag med min mun, och lovsång var redan på min tunga.
K njemu sem klical s svojimi usti in povzdignjen je bil z mojim jezikom.
18 Om jag hade förehaft något orätt i mitt hjärta, så skulle Herren icke höra mig.
Če v svojem srcu upoštevam krivičnost, me Gospod ne bo uslišal,
19 Men Gud har hört mig, han har aktat på mitt bönerop.
toda Bog me je resnično uslišal, prisluhnil je glasu moje molitve.
20 Lovad vare Gud, som icke har förkastat min bön eller vänt ifrån mig sin nåd!
Blagoslovljen bodi Bog, ki ni odklonil moje molitve niti svojega usmiljenja od mene.
