Psaltaren 66

1 För sångmästaren; en sång, en psalm. Höjen jubel till Gud, alla länder;

Cantico di salmo, [dato] al Capo de' Musici DATE voci di allegrezza a Dio, [Voi] tutti [gli abitanti del]la terra;

2 lovsjungen hans namns ära, given honom ära och pris.

Salmeggiate la gloria del suo Nome; Rendete la sua lode gloriosa.

3 Sägen till Gud: Huru underbara äro icke dina gärningar! För din stora makts skull visa dina fiender dig underdånighet.

Dite a Dio: O quanto [son] tremende le tue opere! Per la grandezza della tua forza, i tuoi nemici ti s'infingono.

4 Alla länder skola tillbedja och lovsjunga dig; de skola lovsjunga ditt namn. (Sela)

Tutta la terra ti adora, e ti salmeggia; Salmeggia il tuo Nome. (Sela)

5 Kommen och sen vad Gud har gjort; underbara äro hans gärningar mot människors barn.

Venite, e vedete i fatti di Dio; [Egli è] tremendo [in] opere, sopra i figliuoli degli uomini.

6 Han förvandlade havet till torrt land; till fots gingo de genom floden; då gladdes vi över honom.

Egli convertì [già] il mare in asciutto; [Il suo popolo] passò il fiume a piè; Quivi noi ci rallegrammo in lui.

7 Genom sin makt råder han evinnerligen, hans ögon giva akt på hedningarna; de gensträviga må icke förhäva sig. (Sela)

Egli, colla sua potenza, signoreggia in eterno; I suoi occhi riguardano le genti; I ribelli non s'innalzeranno. (Sela)

8 Prisen, I folk, vår Gud, och låten hans lov ljuda högt;

[Voi] popoli, benedite il nostro Dio; E fate risonare il suono della sua lode.

9 ty han har beskärt liv åt vår själ och har icke låtit vår fot vackla.

[Egli è quel] che ha rimessa in vita l'anima nostra; E non ha permesso che i nostri piedi cadessero.

10 Ty väl prövade de oss, o Gud, du luttrade oss, såsom silver luttras;

Perciocchè, o Dio, tu ci hai provati; Tu ci hai posti al cimento, come si pone l'argento.

11 du förde oss in i fängelse, du lade en tung börda på vår rygg;

Tu ci avevi fatti entrar nella rete; Tu avevi posto uno strettoio a' nostri lombi.

12 du lät människor fara fram över vårt huvud, vi måste gå genom eld och vatten. Men du har fört oss ut och vederkvickt oss.

Tu avevi fatto cavalcar gli uomini in sul nostro capo; Eravamo entrati nel fuoco e nell'acqua; Ma tu ci hai tratti fuori in [luogo di] refrigerio.

13 Så kommer jag då till ditt hus med brännoffer, jag vill infria mina löften till dig,

Io entrerò nella tua Casa con olocausti; Io ti pagherò i miei voti;

14 dem till vilka mina låppar öppnade sig, och som min mun uttalade i min nöd.

I quali le mie labbra han proferiti, E la mia bocca ha pronunziati, mentre io era distretto.

15 Brännoffer av feta får vill jag frambära åt dig, med offerånga av vädurar; jag vill offra både tjurar och bockar. (Sela)

Io ti offerirò olocausti di [bestie] grasse, Con profumo di montoni; Io sacrificherò buoi e becchi. (Sela)

16 Kommen och hören, så vill jag förtälja för eder, I alla som frukten Gud, vad han har gjort mot min själ.

Venite, [voi] tutti che temete Iddio, [ed] udite; Io [vi] racconterò quello ch'egli ha fatto all'anima mia.

17 Till honom ropade jag med min mun, och lovsång var redan på min tunga.

Io gridai a lui colla mia bocca, Ed egli fu esaltato sotto la mia lingua.

18 Om jag hade förehaft något orätt i mitt hjärta, så skulle Herren icke höra mig.

Se io avessi mirato ad alcuna iniquità nel mio cuore, Il Signore non [mi] avrebbe ascoltato;

19 Men Gud har hört mig, han har aktat på mitt bönerop.

Ma certo Iddio mi ha ascoltato, Egli ha atteso alla voce della mia orazione.

20 Lovad vare Gud, som icke har förkastat min bön eller vänt ifrån mig sin nåd!

Benedetto [sia] Iddio Che non ha rigettata la mia orazione, Nè [ritratta] da me la sua benignità.