Psaltaren 66

1 För sångmästaren; en sång, en psalm. Höjen jubel till Gud, alla länder;

Acclamate a Dio da tutta la terra, Al maestro del coro. Canto. Salmo.

2 lovsjungen hans namns ära, given honom ära och pris.

cantate alla gloria del suo nome, date a lui splendida lode.

3 Sägen till Gud: Huru underbara äro icke dina gärningar! För din stora makts skull visa dina fiender dig underdånighet.

Dite a Dio: «Stupende sono le tue opere! Per la grandezza della tua potenza a te si piegano i tuoi nemici.

4 Alla länder skola tillbedja och lovsjunga dig; de skola lovsjunga ditt namn. (Sela)

A te si prostri tutta la terra, a te canti inni, canti al tuo nome».

5 Kommen och sen vad Gud har gjort; underbara äro hans gärningar mot människors barn.

Venite e vedete le opere di Dio, mirabile nel suo agire sugli uomini.

6 Han förvandlade havet till torrt land; till fots gingo de genom floden; då gladdes vi över honom.

Egli cambiò il mare in terra ferma, passarono a piedi il fiume; per questo in lui esultiamo di gioia.

7 Genom sin makt råder han evinnerligen, hans ögon giva akt på hedningarna; de gensträviga må icke förhäva sig. (Sela)

Con la sua forza domina in eterno, il suo occhio scruta le nazioni; i ribelli non rialzino la fronte.

8 Prisen, I folk, vår Gud, och låten hans lov ljuda högt;

Benedite, popoli, il nostro Dio, fate risuonare la sua lode;

9 ty han har beskärt liv åt vår själ och har icke låtit vår fot vackla.

è lui che salvò la nostra vita e non lasciò vacillare i nostri passi.

10 Ty väl prövade de oss, o Gud, du luttrade oss, såsom silver luttras;

Dio, tu ci hai messi alla prova; ci hai passati al crogiuolo, come l'argento.

11 du förde oss in i fängelse, du lade en tung börda på vår rygg;

Ci hai fatti cadere in un agguato, hai messo un peso ai nostri fianchi.

12 du lät människor fara fram över vårt huvud, vi måste gå genom eld och vatten. Men du har fört oss ut och vederkvickt oss.

Hai fatto cavalcare uomini sulle nostre teste; ci hai fatto passare per il fuoco e l'acqua, ma poi ci hai dato sollievo.

13 Så kommer jag då till ditt hus med brännoffer, jag vill infria mina löften till dig,

Entrerò nella tua casa con olocausti, a te scioglierò i miei voti,

14 dem till vilka mina låppar öppnade sig, och som min mun uttalade i min nöd.

i voti pronunziati dalle mie labbra, promessi nel momento dell'angoscia.

15 Brännoffer av feta får vill jag frambära åt dig, med offerånga av vädurar; jag vill offra både tjurar och bockar. (Sela)

Ti offrirò pingui olocausti con fragranza di montoni, immolerò a te buoi e capri.

16 Kommen och hören, så vill jag förtälja för eder, I alla som frukten Gud, vad han har gjort mot min själ.

Venite, ascoltate, voi tutti che temete Dio, e narrerò quanto per me ha fatto.

17 Till honom ropade jag med min mun, och lovsång var redan på min tunga.

A lui ho rivolto il mio grido, la mia lingua cantò la sua lode.

18 Om jag hade förehaft något orätt i mitt hjärta, så skulle Herren icke höra mig.

Se nel mio cuore avessi cercato il male, il Signore non mi avrebbe ascoltato.

19 Men Gud har hört mig, han har aktat på mitt bönerop.

Ma Dio ha ascoltato, si è fatto attento alla voce della mia preghiera.

20 Lovad vare Gud, som icke har förkastat min bön eller vänt ifrån mig sin nåd!

Sia benedetto Dio che non ha respinto la mia preghiera, non mi ha negato la sua misericordia.