Psaltaren 66
1 För sångmästaren; en sång, en psalm. Höjen jubel till Gud, alla länder;
To the Chief Musician. A Melodious Song. Make a joyful noise unto God, all the earth;
2 lovsjungen hans namns ära, given honom ära och pris.
Praise ye in song the glory of his Name, Celebrate the glory of his praise:
3 Sägen till Gud: Huru underbara äro icke dina gärningar! För din stora makts skull visa dina fiender dig underdånighet.
Say unto God—How fearful in thy doings, Through the abounding of thy power, shall thy foes come cringing unto thee;
4 Alla länder skola tillbedja och lovsjunga dig; de skola lovsjunga ditt namn. (Sela)
All the earth, shall bow themselves down to thee, And sing praises unto thee, Shall praise in song thy Name. (Selah)
5 Kommen och sen vad Gud har gjort; underbara äro hans gärningar mot människors barn.
Come and see the doings of God, —Fearful in deed toward the sons of men:
6 Han förvandlade havet till torrt land; till fots gingo de genom floden; då gladdes vi över honom.
He turned the sea into dry land, Through the stream, crossed they over on foot, There did we rejoice in him:
7 Genom sin makt råder han evinnerligen, hans ögon giva akt på hedningarna; de gensträviga må icke förhäva sig. (Sela)
Who ruleth, in his might, unto times age abiding, His eyes, over the nations, keep watch, The rebellious, let them not exalt themselves. (Selah)
8 Prisen, I folk, vår Gud, och låten hans lov ljuda högt;
Bless our God, O ye peoples, And cause to be heard, the sound of his praise; —
9 ty han har beskärt liv åt vår själ och har icke låtit vår fot vackla.
Who hath set our soul among the living, And hath not suffered, our foot, to slip.
10 Ty väl prövade de oss, o Gud, du luttrade oss, såsom silver luttras;
For thou didst prove us, O God, Thou didst refine us, according to the refining of silver:
11 du förde oss in i fängelse, du lade en tung börda på vår rygg;
Thou didst bring us into the hunter’s net, Thou didst lay a load upon our loins;
12 du lät människor fara fram över vårt huvud, vi måste gå genom eld och vatten. Men du har fört oss ut och vederkvickt oss.
Thou didst let men ride at our head; We went into fire and into water, But thou didst bring us forth into freedom.
13 Så kommer jag då till ditt hus med brännoffer, jag vill infria mina löften till dig,
I will enter thy house with ascending-sacrifices, I will pay unto thee my vows,
14 dem till vilka mina låppar öppnade sig, och som min mun uttalade i min nöd.
Which my lips uttered, And my mouth spake, in my distress.
15 Brännoffer av feta får vill jag frambära åt dig, med offerånga av vädurar; jag vill offra både tjurar och bockar. (Sela)
Ascending-sacrifices of fatlings, will I cause to ascend unto thee, With the perfume of rams, I will offer bulls, with he-goats. (Selah)
16 Kommen och hören, så vill jag förtälja för eder, I alla som frukten Gud, vad han har gjort mot min själ.
Come! hearken—that I may recount, all ye reverers of God, What he hath done for my soul: —
17 Till honom ropade jag med min mun, och lovsång var redan på min tunga.
Unto him—with my mouth, did I cry, And high praise was under my tongue.
18 Om jag hade förehaft något orätt i mitt hjärta, så skulle Herren icke höra mig.
If, iniquity, I had cared for in my heart, My Lord, had not heard me!
19 Men Gud har hört mig, han har aktat på mitt bönerop.
But in truth, God hath heard, He hath attended to the voice of my prayer.
20 Lovad vare Gud, som icke har förkastat min bön eller vänt ifrån mig sin nåd!
Blessed be God, Who hath not turned away my prayer, Nor his own lovingkindness from me.
