< Psaltaren 66 >
1 För sångmästaren; en sång, en psalm. Höjen jubel till Gud, alla länder;
For the end, a Song of Psalm of resurrection. Shout unto God, all the earth.
2 lovsjungen hans namns ära, given honom ära och pris.
O sing praises to his name; give glory to his praise.
3 Sägen till Gud: Huru underbara äro icke dina gärningar! För din stora makts skull visa dina fiender dig underdånighet.
Say unto God, How awful are thy works! through the greatness of thy power thine enemies shall lie to thee.
4 Alla länder skola tillbedja och lovsjunga dig; de skola lovsjunga ditt namn. (Sela)
Let all the earth worship thee, and sing to thee; let them sing to thy name. (Pause)
5 Kommen och sen vad Gud har gjort; underbara äro hans gärningar mot människors barn.
Come and behold the works of God; [he is] terrible in [his] counsels beyond the children of men.
6 Han förvandlade havet till torrt land; till fots gingo de genom floden; då gladdes vi över honom.
Who turns the sea into dry land; they shall go through the river on foot; there shall we rejoice in him,
7 Genom sin makt råder han evinnerligen, hans ögon giva akt på hedningarna; de gensträviga må icke förhäva sig. (Sela)
who by his power is Lord over the age, his eyes look upon the nations; let not them that provoke [him] be exalted in themselves. (Pause)
8 Prisen, I folk, vår Gud, och låten hans lov ljuda högt;
Bless our God, ye Gentiles, and make the voice of his praise to be heard;
9 ty han har beskärt liv åt vår själ och har icke låtit vår fot vackla.
who quickens my soul in life, and does not suffer my feet to be moved.
10 Ty väl prövade de oss, o Gud, du luttrade oss, såsom silver luttras;
For thou, O God, has proved us; thou hast tried us with fire as silver is tried.
11 du förde oss in i fängelse, du lade en tung börda på vår rygg;
Thou broughtest us into the snare; thou laidest afflictions on our back.
12 du lät människor fara fram över vårt huvud, vi måste gå genom eld och vatten. Men du har fört oss ut och vederkvickt oss.
Thou didst mount men upon our heads; we went through the fire and water; but thou broughtest us out into [a place of] refreshment.
13 Så kommer jag då till ditt hus med brännoffer, jag vill infria mina löften till dig,
I will go into thine house with whole-burnt-offerings; I will pay thee my vows,
14 dem till vilka mina låppar öppnade sig, och som min mun uttalade i min nöd.
which my lips framed, and my mouth uttered in my affliction.
15 Brännoffer av feta får vill jag frambära åt dig, med offerånga av vädurar; jag vill offra både tjurar och bockar. (Sela)
I will offer to thee whole-burnt-sacrifices full of marrow, with incense and rams; I will sacrifice to thee oxen with goats. (Pause)
16 Kommen och hören, så vill jag förtälja för eder, I alla som frukten Gud, vad han har gjort mot min själ.
Come, hear, and I will tell, all ye that fear God, how great things he has done for my soul.
17 Till honom ropade jag med min mun, och lovsång var redan på min tunga.
I cried to him with my mouth, and exalted him with my tongue.
18 Om jag hade förehaft något orätt i mitt hjärta, så skulle Herren icke höra mig.
If I have regarded iniquity in my heart, let not the Lord hearken [to me].
19 Men Gud har hört mig, han har aktat på mitt bönerop.
Therefore God has hearkened to me; he has attended to the voice of my prayer.
20 Lovad vare Gud, som icke har förkastat min bön eller vänt ifrån mig sin nåd!
Blessed be God, who has not turned away my prayer, nor his mercy from me.