< Psaltaren 66 >
1 För sångmästaren; en sång, en psalm. Höjen jubel till Gud, alla länder;
Dek lunglai boeih aw, zeel doena Khawsa venawh khy lah uh!
2 lovsjungen hans namns ära, given honom ära och pris.
Ang ming boeimangnaak laa ce sa unawh taw; boeimang soeih na kyihcah lah uh!
3 Sägen till Gud: Huru underbara äro icke dina gärningar! För din stora makts skull visa dina fiender dig underdånighet.
Khawsa venawh, “Na ik-oeih saikhqi ve myi kqih tamzim hawh ni! Nak tha awmnaak ve a bau aih dawngawh na qaalkhqi awm na haiawh tum qu hqoeng hy.
4 Alla länder skola tillbedja och lovsjunga dig; de skola lovsjunga ditt namn. (Sela)
Dek lunglai boeih na haiawh koep doena; na kyihcahnaak laa sa uhy, namah ang ming kyihcahnaak laa sa uhy.
5 Kommen och sen vad Gud har gjort; underbara äro hans gärningar mot människors barn.
Khawsa a ik-oeih sai ve law nawhtaw toek lah uh, thlanghqing anglakawh a ik-oeih sai ve myikqih tamzin hawh ni!
6 Han förvandlade havet till torrt land; till fots gingo de genom floden; då gladdes vi över honom.
Tuicunli ce khawk kqawng na coeng sak nawh, a khaw ing tui awh cet poe uhy – law lah uh amah awh zeel lah u sih.
7 Genom sin makt råder han evinnerligen, hans ögon giva akt på hedningarna; de gensträviga må icke förhäva sig. (Sela)
Kumqui dy ak thaawmnaak ing uk nawh, amik ing pilnam thlang boeih khoem hy – ak oelh khqi taw koeh tho qoe voel u sih.
8 Prisen, I folk, vår Gud, och låten hans lov ljuda högt;
Aw thlangkhqi aw, ningnih a Khawsa ve kyihcah lah uh, a kyihcahnaak awi ve zaak na awm lah seh;
9 ty han har beskärt liv åt vår själ och har icke låtit vår fot vackla.
Ningmih a hqingnaak ve khoem nawh ni khawkhqi awm am bah sak hy.
10 Ty väl prövade de oss, o Gud, du luttrade oss, såsom silver luttras;
Aw Khawsa, kaimih ve ni nym ni nai khqi hawh tiksaw; tangkamyihna atui na ni hloei hawh hyk ti.
11 du förde oss in i fängelse, du lade en tung börda på vår rygg;
Thawngim khuina nik thla nawh phyihqih ce kamim ting awh ni phyih sak khqi hawh hyk ti.
12 du lät människor fara fram över vårt huvud, vi måste gå genom eld och vatten. Men du har fört oss ut och vederkvickt oss.
Ka lu awh thlang ngawih law sak nawh; mai ingkaw tui awh ni ceh sak hyk ti, Cehlai khawbuh qam sainaak hun na ni ceh pyi hyk ti.
13 Så kommer jag då till ditt hus med brännoffer, jag vill infria mina löften till dig,
Hyih phum nawnnaak ing na bawkim na law nyng saw, na venawh awi ka kam ce soep sak kawng nyng.
14 dem till vilka mina låppar öppnade sig, och som min mun uttalade i min nöd.
Kyinaak ka huh awh ka hui ing awi a kam amyihna kam kha ing awikam caksak kaw.
15 Brännoffer av feta får vill jag frambära åt dig, med offerånga av vädurar; jag vill offra både tjurar och bockar. (Sela)
Ak plan ak tha tuu ing bulnaak lucik nawn law kawng nyng saw; vaitawm cai ingkaw mem cai ce nawn kawng nyng.
16 Kommen och hören, så vill jag förtälja för eder, I alla som frukten Gud, vad han har gjort mot min själ.
Nangmih Khawsa ak kqihkhqi boeih aw, law unawh taw ngai lah uh; kai aham ik-oeih a sai law ce kqawn law lah vang nyng.
17 Till honom ropade jag med min mun, och lovsång var redan på min tunga.
Kam kha ing anih a venawh khy nyng saw: kam lai awh amah kyihcahnaak ce awm hy.
18 Om jag hade förehaft något orätt i mitt hjärta, så skulle Herren icke höra mig.
Kak kawlung khuiawh thlawlhnaak ka taak khak mantaw, Bawipa ing kak awi am ngai tikaw;
19 Men Gud har hört mig, han har aktat på mitt bönerop.
Cehlai, Khawsa ing kak awi ngai law nawh kak cykcahnaak awi ce za hy.
20 Lovad vare Gud, som icke har förkastat min bön eller vänt ifrån mig sin nåd!
Kak cykcahnaak amak zyng sak nawh kai aham a lungnaak amak hai, khawsa venawh thangleeknaak awm seh nyng!