< Psaltaren 65 >
1 För sångmästaren; en psalm; en sång av David.
A Ti te corresponde la alabanza en Sion, oh ʼElohim. A Ti se pagará el voto.
2 Gud, dig lovar man i stillhet i Sion, och till dig får man infria löfte.
Tú escuchas la oración. A Ti acudirá todo hombre.
3 Du som hör bön, till dig kommer allt kött.
Las palabras de iniquidad prevalecen contra mí. Tú perdonas nuestras transgresiones.
4 Mina missgärningar voro mig övermäktiga; men du förlåter våra överträdelser.
Inmensamente feliz es aquél a quien Tú escoges Y acercas a Ti para que viva en tus patios. Seremos saciados con la abundancia de tu Casa, de tu santo Templo.
5 Säll är den som du utväljer och låter komma till dig, så att han får bo i dina gårdar. Må vi få mätta oss med det goda i ditt hus, det heliga i ditt tempel.
Nos responderás con tremendas proezas de justicia, Oh ʼElohim de nuestra salvación. ¡Tú eres la Esperanza de todos los confines de la tierra, Y del más lejano mar!
6 Med underbara gärningar bönhör du oss i rättfärdighet, du vår frälsnings Gud, du som är en tillflykt för alla jordens ändar och för havet i fjärran;
Tú, el que afirmas las montañas con tu fortaleza, Atado con valentía.
7 du som gör bergen fasta genom din kraft, ty du är omgjordad med makt;
El que calma el estruendo de los mares, El estruendo de sus olas, Y el alboroto de las naciones.
8 du som stillar havens brus, deras böljors brus och folkens larm.
Los que viven en los confines se asombran de tus maravillas. Tú haces clamar con júbilo al alba y al ocaso.
9 De som bo vid jordens ändar häpna för dina tecken; österland och västerland uppfyller du med jubel.
Visitas la tierra y la inundas. La enriqueces muchísimo. El torrente de ʼElohim está lleno de agua. Preparas el grano de ellos Porque así Tú preparas la tierra.
10 Du låter dig vårda om landet och giver det överflöd, rikedom i ymnigt mått; Guds källa har vatten till fyllest. Du bereder säd åt människorna, när du så bereder jorden.
Inundas sus surcos, Haces descender el agua en sus canales, Ablandas sus terrones, Y bendices sus brotes.
11 Dess fåror vattnar du, du jämnar det som är upplöjt; med regnskurar uppmjukar du den, det som växer därpå välsignar du.
Coronas el año con generosidad, Y tus sendas destilan sustancia.
12 Du kröner året med ditt goda, och dina spår drypa av fetma.
Gotean los pastizales del desierto, Y las colinas se atan con regocijo.
13 Betesmarkerna i öknen drypa, och höjderna omgjorda sig med fröjd. Ängarna hölja sig i hjordar, och dalarna betäckas med säd; man höjer jubelrop och sjunger.
Los prados se cubren de rebaños, Los valles se cubren de grano. Dan gritos de júbilo y cantan.