< Psaltaren 65 >
1 För sångmästaren; en psalm; en sång av David.
Salmo e cântico de Davi, para o regente: A ti, Deus, [pertence] a tranquilidade [e] o louvor em Sião; e a ti será pago o voto.
2 Gud, dig lovar man i stillhet i Sion, och till dig får man infria löfte.
Tu, que ouves as orações; toda carne virá a ti.
3 Du som hör bön, till dig kommer allt kött.
Perversidades têm me dominado, [porém] tu tiras a culpa de nossas transgressões.
4 Mina missgärningar voro mig övermäktiga; men du förlåter våra överträdelser.
Bem-aventurado [é] aquele a quem tu escolhes, e [o] fazes aproximar, para que habite em teus cômodos; seremos fartos do bem de tua casa, [na] santidade de teu templo.
5 Säll är den som du utväljer och låter komma till dig, så att han får bo i dina gårdar. Må vi få mätta oss med det goda i ditt hus, det heliga i ditt tempel.
Tu nos responderá de forma justa [por meio de] coisas temíveis. O Deus de nossa salvação [é] a confiança de todos os limites da terra, e dos lugares mais distantes do mar.
6 Med underbara gärningar bönhör du oss i rättfärdighet, du vår frälsnings Gud, du som är en tillflykt för alla jordens ändar och för havet i fjärran;
Ele [é] o que firma os montes com sua força, revestido de poder.
7 du som gör bergen fasta genom din kraft, ty du är omgjordad med makt;
Ele é o que amansa o ruído dos mares, o ruído de suas ondas, e o tumulto dos povos.
8 du som stillar havens brus, deras böljors brus och folkens larm.
[Até] os que habitam nos lugares mais distantes temem teus sinais; tu fazes alegres o nascer e o pôr do sol.
9 De som bo vid jordens ändar häpna för dina tecken; österland och västerland uppfyller du med jubel.
Tu visitas a terra, e a regas; tu a enriqueces; o rio de Deus [está] cheio de águas; tu preparas [a terra], e lhes dá trigo.
10 Du låter dig vårda om landet och giver det överflöd, rikedom i ymnigt mått; Guds källa har vatten till fyllest. Du bereder säd åt människorna, när du så bereder jorden.
Enche seus regos de [águas], fazendo-as descer em suas margens; com muita chuva a amoleces, [e] abençoas o que dela brota.
11 Dess fåror vattnar du, du jämnar det som är upplöjt; med regnskurar uppmjukar du den, det som växer därpå välsignar du.
Coroas o ano com tua bondade; e teus caminhos transbordam fartura.
12 Du kröner året med ditt goda, och dina spår drypa av fetma.
Eles são derramados [sobre] os pastos do deserto; e os morros se revestem de alegria.
13 Betesmarkerna i öknen drypa, och höjderna omgjorda sig med fröjd. Ängarna hölja sig i hjordar, och dalarna betäckas med säd; man höjer jubelrop och sjunger.
Os campos se revestem de rebanhos, e os vales são cobertos de trigo; e por isso se alegram e cantam.