Psaltaren 65

1 För sångmästaren; en psalm; en sång av David.

In finem. Psalmus David, canticum Jeremiæ et Ezechielis populo transmigrationis, cum inciperent exire. Te decet hymnus, Deus, in Sion, et tibi reddetur votum in Jerusalem.

2 Gud, dig lovar man i stillhet i Sion, och till dig får man infria löfte.

Exaudi orationem meam; ad te omnis caro veniet.

3 Du som hör bön, till dig kommer allt kött.

Verba iniquorum prævaluerunt super nos, et impietatibus nostris tu propitiaberis.

4 Mina missgärningar voro mig övermäktiga; men du förlåter våra överträdelser.

Beatus quem elegisti et assumpsisti: inhabitabit in atriis tuis. Replebimur in bonis domus tuæ; sanctum est templum tuum,

5 Säll är den som du utväljer och låter komma till dig, så att han får bo i dina gårdar. Må vi få mätta oss med det goda i ditt hus, det heliga i ditt tempel.

mirabile in æquitate. Exaudi nos, Deus, salutaris noster, spes omnium finium terræ, et in mari longe.

6 Med underbara gärningar bönhör du oss i rättfärdighet, du vår frälsnings Gud, du som är en tillflykt för alla jordens ändar och för havet i fjärran;

Præparans montes in virtute tua, accinctus potentia;

7 du som gör bergen fasta genom din kraft, ty du är omgjordad med makt;

qui conturbas profundum maris, sonum fluctuum ejus. Turbabuntur gentes,

8 du som stillar havens brus, deras böljors brus och folkens larm.

et timebunt qui habitant terminos a signis tuis; exitus matutini et vespere delectabis.

9 De som bo vid jordens ändar häpna för dina tecken; österland och västerland uppfyller du med jubel.

Visitasti terram, et inebriasti eam; multiplicasti locupletare eam. Flumen Dei repletum est aquis; parasti cibum illorum: quoniam ita est præparatio ejus.

10 Du låter dig vårda om landet och giver det överflöd, rikedom i ymnigt mått; Guds källa har vatten till fyllest. Du bereder säd åt människorna, när du så bereder jorden.

Rivos ejus inebria; multiplica genimina ejus: in stillicidiis ejus lætabitur germinans.

11 Dess fåror vattnar du, du jämnar det som är upplöjt; med regnskurar uppmjukar du den, det som växer därpå välsignar du.

Benedices coronæ anni benignitatis tuæ, et campi tui replebuntur ubertate.

12 Du kröner året med ditt goda, och dina spår drypa av fetma.

Pinguescent speciosa deserti, et exsultatione colles accingentur.

13 Betesmarkerna i öknen drypa, och höjderna omgjorda sig med fröjd. Ängarna hölja sig i hjordar, och dalarna betäckas med säd; man höjer jubelrop och sjunger.

Induti sunt arietes ovium, et valles abundabunt frumento; clamabunt, etenim hymnum dicent.