Psaltaren 65

1 För sångmästaren; en psalm; en sång av David.

Ó, þú Guð á Síon, við lofum þig og vegsömum og efnum heit okkar við þig.

2 Gud, dig lovar man i stillhet i Sion, och till dig får man infria löfte.

Þú heyrir bænir og því leita allir menn til þín.

3 Du som hör bön, till dig kommer allt kött.

Margar freistingar urðu mér að falli, ég gerði margt rangt, en þú fyrirgafst mér allar þessar syndir.

4 Mina missgärningar voro mig övermäktiga; men du förlåter våra överträdelser.

Sá er heppinn sem þú hefur útvalið, sá sem fær að búa hjá þér í forgörðum helgidóms þíns og njóta allsnægta í musteri þínu.

5 Säll är den som du utväljer och låter komma till dig, så att han får bo i dina gårdar. Må vi få mätta oss med det goda i ditt hus, det heliga i ditt tempel.

Með krafti þínum sýnir þú réttlæti þitt, þú Guð, frelsari okkar. Þú ert skjól öllum mönnum, allt að endimörkum jarðar.

6 Med underbara gärningar bönhör du oss i rättfärdighet, du vår frälsnings Gud, du som är en tillflykt för alla jordens ändar och för havet i fjärran;

Þú reistir fjöllin í mætti þínum,

7 du som gör bergen fasta genom din kraft, ty du är omgjordad med makt;

þú stöðvar brimgný hafsins og háreysti þjóðanna.

8 du som stillar havens brus, deras böljors brus och folkens larm.

Þeir sem búa við ysta haf óttast tákn þín og austrið og vestrið kætast yfir þér!

9 De som bo vid jordens ändar häpna för dina tecken; österland och västerland uppfyller du med jubel.

Þú vökvar jörðina og eykur frjósemi hennar. Ár þínar og uppsprettur munu ekki þorna. Þú gerir jörðina hæfa til sáningar og gefur þjóð þinni ríkulega uppskeru.

10 Du låter dig vårda om landet och giver det överflöd, rikedom i ymnigt mått; Guds källa har vatten till fyllest. Du bereder säd åt människorna, när du så bereder jorden.

Með steypiregni vökvar þú plógförin og mýkir jarðveginn – útsæðið spírar og vex!

11 Dess fåror vattnar du, du jämnar det som är upplöjt; med regnskurar uppmjukar du den, det som växer därpå välsignar du.

Landið klæðist grænni kápu.

12 Du kröner året med ditt goda, och dina spår drypa av fetma.

Heiðarnar blómstra og hlíðarnar brosa, allt er loðið af gróðri!

13 Betesmarkerna i öknen drypa, och höjderna omgjorda sig med fröjd. Ängarna hölja sig i hjordar, och dalarna betäckas med säd; man höjer jubelrop och sjunger.

Hjarðirnar liðast um hagana og dalirnir fyllast af korni. Allt fagnar og syngur!