Psaltaren 65
1 För sångmästaren; en psalm; en sång av David.
Au maître chantre. Cantique de David. A toi confiance et louange, ô Dieu, en Sion! et qu'en ton honneur des vœux soient accomplis!
2 Gud, dig lovar man i stillhet i Sion, och till dig får man infria löfte.
O toi, qui exauces la prière! toute chair s'adresse à toi.
3 Du som hör bön, till dig kommer allt kött.
Les iniquités l'emportent sur moi, mais tu pardonneras nos péchés.
4 Mina missgärningar voro mig övermäktiga; men du förlåter våra överträdelser.
Heureux celui que tu choisis, et admets à séjourner dans tes parvis! Nous voulons être nourris du bonheur de ta maison, de ton saint temple!
5 Säll är den som du utväljer och låter komma till dig, så att han får bo i dina gårdar. Må vi få mätta oss med det goda i ditt hus, det heliga i ditt tempel.
Tu fais des prodiges pour nous exaucer, en nous donnant la grâce, ô notre Dieu sauveur, en qui se confient toutes les extrémités lointaines de la terre et de la mer!
6 Med underbara gärningar bönhör du oss i rättfärdighet, du vår frälsnings Gud, du som är en tillflykt för alla jordens ändar och för havet i fjärran;
Celui qui par sa force affermit les montagnes, est ceint de puissance.
7 du som gör bergen fasta genom din kraft, ty du är omgjordad med makt;
Il met fin au tumulte de la mer, au tumulte de ses flots, et à la rumeur des peuples;
8 du som stillar havens brus, deras böljors brus och folkens larm.
les habitants de l'horizon s'effraient à ses miracles, et tu remplis d'allégresse les lieux d'où surgissent l'aube et le crépuscule.
9 De som bo vid jordens ändar häpna för dina tecken; österland och västerland uppfyller du med jubel.
Tu visites la terre et tu lui donnes l'abondance, tu l'enrichis de mille dons; les eaux remplissent le ruisseau de Dieu; tu prépares le blé des hommes, quand tu la prépares
10 Du låter dig vårda om landet och giver det överflöd, rikedom i ymnigt mått; Guds källa har vatten till fyllest. Du bereder säd åt människorna, när du så bereder jorden.
en abreuvant ses sillons, en nivelant ses glèbes; tu l'amollis par des rosées, et tu bénis ses germes.
11 Dess fåror vattnar du, du jämnar det som är upplöjt; med regnskurar uppmjukar du den, det som växer därpå välsignar du.
Tu couronnes l'année que ta bonté nous donne, et sous tes pas coule la fécondité;
12 Du kröner året med ditt goda, och dina spår drypa av fetma.
ils fertilisent les pacages du désert, et les collines prennent une ceinture riante;
13 Betesmarkerna i öknen drypa, och höjderna omgjorda sig med fröjd. Ängarna hölja sig i hjordar, och dalarna betäckas med säd; man höjer jubelrop och sjunger.
les prairies se couvrent de brebis, et les blés revêtent les vallées: les cris de joie et les chants retentissent.
