Psaltaren 63

1 En psalm av David, när han var i Juda öken.

Saamu ti Dafidi. Nígbà tí ó wà nínú aginjù Juda. Ọlọ́run, ìwọ ni Ọlọ́run mi, nígbà gbogbo ni mo ń ṣàfẹ́rí rẹ, òǹgbẹ rẹ ń gbẹ ọkàn mi, ara mi fà sí ọ, ní ilẹ̀ gbígbẹ àti ilẹ̀ tí ń ṣàárẹ̀ níbi tí kò sí omi.

2 Gud, du är min Gud, bittida söker jag dig; min själ törstar efter dig, min kropp längtar efter dig, i ett torrt land, som försmäktar utan vatten.

Èmi ti rí ọ ní ibi mímọ́, mo rí agbára àti ògo rẹ.

3 Så skådar jag nu efter dig i helgedomen, för att få se din makt och ära.

Nítorí ìfẹ́ rẹ dára ju ayé lọ, ètè mi yóò fògo fún ọ.

4 Ty din nåd är bättre än liv; mina läppar skola prisa dig.

Èmi ó yìn ọ́ níwọ̀n ìgbà tí mo wà láààyè, èmi ó gbé ọwọ́ sókè, èmi ó sì pe orúkọ rẹ.

5 Så skall jag då lova dig, så länge jag lever; i ditt namn skall jag upplyfta mina händer.

A ó tẹ́ ọkàn mi lọ́rùn bí ọlọ́ràá oúnjẹ; pẹ̀lú ètè ìyìn, ẹnu mi yóò yìn ọ́.

6 Min själ varder mättad såsom av märg och fett; och med jublande läppar lovsjunger min mun,

Nígbà tí mo rántí rẹ lórí ibùsùn mi; èmi ń ronú rẹ títí ìṣọ́ òru.

7 när jag kommer ihåg dig på mitt läger och under nattens väkter tänker på dig.

Nítorí ìwọ ni ìrànlọ́wọ́ mi, mo kọrin níbi òjìji ìyẹ́ apá rẹ.

8 Ty du är min hjälp, och under dina vingars skugga jublar jag.

Ọkàn mí fà sí ọ: ọwọ́ ọ̀tún rẹ gbé mi ró.

9 Min själ håller sig intill dig; din högra hand uppehåller mig.

Àwọn tí ó ń wá ọkàn mí ni a ó parun; wọn ó sọ̀kalẹ̀ lọ sí ìsàlẹ̀ ilẹ̀ ayé.

10 Men dessa som stå efter mitt liv och vilja fördärva det, de skola fara ned i jordens djup.

Wọn ó ti ọwọ́ idà ṣubú wọn ó sì di jíjẹ fún kọ̀lọ̀kọ̀lọ̀.

11 De skola givas till pris åt svärdet, rovdjurs byte skola de varda. Men konungen skall glädja sig i Gud; berömma sig skall var och en som svär vid honom, ty de lögnaktigas mun skall varda tillstoppad.

Ṣùgbọ́n ọba yóò yọ̀ nínú Ọlọ́run ẹni tí ó fi orúkọ Ọlọ́run búra yóò ṣògo ṣùgbọ́n ẹnu àwọn òpùrọ́ la ó pamọ́.