Psaltaren 62
1 För sångmästaren, till Jedutun; en psalm av David.
Ta, u Boga je mir duši mojoj, od njega je spasenje moje!
2 Allenast hos Gud söker min själ sin ro; från honom kommer min frälsning.
Ta, on je grad moj i spasenje moje, utoèište moje, neæu posrnuti nimalo.
3 Allenast han är min klippa och min frälsning, min borg, jag skall ej mycket vackla.
Dokle æete napadati na èovjeka? Svi hoæete da ga oborite kao zid navaljen, kao ogradu isprovaljivanu.
4 Huru länge viljen I rasa mot denne man, samfällt slå honom ned, såsom vore han en lutande vägg, en sönderbräckt mur?
Baš naumiše da ga svrgnu s visine, omilje im laž, ustima blagosiljaju a u srcu kunu.
5 De rådslå allenast om att stöta honom ned från hans höjd, de hava behag till lögn; med munnen välsigna de, men i sitt innersta förbanna de. (Sela)
Da, u Bogu se smiri, dušo moja; jer je u njemu nad moj.
6 Allenast i Gud må du hava din ro, min själ; ty från honom kommer mitt hopp.
On je grad moj i spasenje moje, utoèište moje, neæu posrnuti.
7 Allenast han är min klippa och min frälsning, min borg, jag skall icke vackla.
U Bogu je spasenje moje i slava moja, tvrdi grad i pristanište meni je u Bogu.
8 Hos Gud är min frälsning och min ära; min starka klippa, min tillflykt har jag i Gud.
Narode! uzdaj se u njega u svako doba; izlivajte pred njim srce svoje; Bog je naše utoèište.
9 Förtrösta på honom alltid, du folk; utgjuten för honom edra hjärtan. Gud är vår tillflykt. (Sela)
Ta, sinovi su prostaèki ništa, sinovi su gospodski laž, da se metnu na mjerila, bili bi lakši nego ništa.
10 Allenast ett intet äro människors barn, myndiga herrar fåfänglighet; i vågskålen äro de för lätta, mindre än intet äro de allasammans.
Ne uzdajte se u vlast ni u otimanje, nemojte biti ništavi; kad raste bogatstvo, ne dajte da vam srce prione za nj.
11 Förliten eder icke på orätt vinning, sätten icke ett fåfängligt hopp till rov: om ock eder rikedom växer, så akten icke därpå.
Jednom reèe Bog i više puta èuh, da je krjepost u Boga.
12 En gång har Gud sagt det, ja, två gånger har jag hört det, att hos Gud är makten; och hos dig, Herre, är nåd. Ty du vedergäller var och en efter hans gärningar.
I u tebe je, Gospode, milost; jer ti plaæaš svakome po djelima njegovijem.
