< Psaltaren 62 >

1 För sångmästaren, till Jedutun; en psalm av David.
Al maestro del coro. Su «Iduthun». Salmo. Di Davide. Solo in Dio riposa l'anima mia; da lui la mia salvezza.
2 Allenast hos Gud söker min själ sin ro; från honom kommer min frälsning.
Lui solo è mia rupe e mia salvezza, mia roccia di difesa: non potrò vacillare.
3 Allenast han är min klippa och min frälsning, min borg, jag skall ej mycket vackla.
Fino a quando vi scaglierete contro un uomo, per abbatterlo tutti insieme, come muro cadente, come recinto che crolla?
4 Huru länge viljen I rasa mot denne man, samfällt slå honom ned, såsom vore han en lutande vägg, en sönderbräckt mur?
Tramano solo di precipitarlo dall'alto, si compiacciono della menzogna. Con la bocca benedicono, e maledicono nel loro cuore.
5 De rådslå allenast om att stöta honom ned från hans höjd, de hava behag till lögn; med munnen välsigna de, men i sitt innersta förbanna de. (Sela)
Solo in Dio riposa l'anima mia, da lui la mia speranza.
6 Allenast i Gud må du hava din ro, min själ; ty från honom kommer mitt hopp.
Lui solo è mia rupe e mia salvezza, mia roccia di difesa: non potrò vacillare.
7 Allenast han är min klippa och min frälsning, min borg, jag skall icke vackla.
In Dio è la mia salvezza e la mia gloria; il mio saldo rifugio, la mia difesa è in Dio.
8 Hos Gud är min frälsning och min ära; min starka klippa, min tillflykt har jag i Gud.
Confida sempre in lui, o popolo, davanti a lui effondi il tuo cuore, nostro rifugio è Dio.
9 Förtrösta på honom alltid, du folk; utgjuten för honom edra hjärtan. Gud är vår tillflykt. (Sela)
Sì, sono un soffio i figli di Adamo, una menzogna tutti gli uomini, insieme, sulla bilancia, sono meno di un soffio.
10 Allenast ett intet äro människors barn, myndiga herrar fåfänglighet; i vågskålen äro de för lätta, mindre än intet äro de allasammans.
Non confidate nella violenza, non illudetevi della rapina; alla ricchezza, anche se abbonda, non attaccate il cuore.
11 Förliten eder icke på orätt vinning, sätten icke ett fåfängligt hopp till rov: om ock eder rikedom växer, så akten icke därpå.
Una parola ha detto Dio, due ne ho udite: il potere appartiene a Dio, tua, Signore, è la grazia;
12 En gång har Gud sagt det, ja, två gånger har jag hört det, att hos Gud är makten; och hos dig, Herre, är nåd. Ty du vedergäller var och en efter hans gärningar.
secondo le sue opere tu ripaghi ogni uomo.

< Psaltaren 62 >