Psaltaren 62
1 För sångmästaren, till Jedutun; en psalm av David.
Ég bíð rólegur og þögull eftir hjálp Drottins.
2 Allenast hos Gud söker min själ sin ro; från honom kommer min frälsning.
Hann einn er bjarg mitt og lausnari, vörn mín og vígi. Ég hef ekkert að óttast.
3 Allenast han är min klippa och min frälsning, min borg, jag skall ej mycket vackla.
En hvað um þessa menn sem ásaka mig þegar veldi mitt stendur höllum fæti, vilja mig feigan og ljúga og pretta til að steypa mér af stóli.
4 Huru länge viljen I rasa mot denne man, samfällt slå honom ned, såsom vore han en lutande vägg, en sönderbräckt mur?
Þeir tala fagurgala, satt er það, en hata mig í hjörtum sínum!
5 De rådslå allenast om att stöta honom ned från hans höjd, de hava behag till lögn; med munnen välsigna de, men i sitt innersta förbanna de. (Sela)
En ég stend þögull frammi fyrir fyrir Drottni og vænti hjálpar hans. Hann einn getur hjálpað.
6 Allenast i Gud må du hava din ro, min själ; ty från honom kommer mitt hopp.
Já, hann einn er bjarg mitt, og lausnari, vörn mín og vígi. Ég hef ekkert að óttast.
7 Allenast han är min klippa och min frälsning, min borg, jag skall icke vackla.
Öryggi mitt og farsæld er í hendi Drottins. Hann einn er skjól mitt og klettur – þangað kemst óvinurinn ekki!
8 Hos Gud är min frälsning och min ära; min starka klippa, min tillflykt har jag i Gud.
Þú þjóð mín, treystu Drottni. Segið honum óskir ykkar, hann getur uppfyllt þær!
9 Förtrösta på honom alltid, du folk; utgjuten för honom edra hjärtan. Gud är vår tillflykt. (Sela)
Mennirnir miklast og hrokast í hégóma sínum. Einn þykist öðrum meiri, en hann metur alla jafnt.
10 Allenast ett intet äro människors barn, myndiga herrar fåfänglighet; i vågskålen äro de för lätta, mindre än intet äro de allasammans.
Safnið ekki auði með svikum og ránum og treystið ekki illa fengnu fé.
11 Förliten eder icke på orätt vinning, sätten icke ett fåfängligt hopp till rov: om ock eder rikedom växer, så akten icke därpå.
Treystið Drottni! Minnist þess aftur og aftur að Drottins er styrkurinn.
12 En gång har Gud sagt det, ja, två gånger har jag hört det, att hos Gud är makten; och hos dig, Herre, är nåd. Ty du vedergäller var och en efter hans gärningar.
Já, hjá þér Drottinn, er miskunn og þú launar sérhverjum eftir verkum hans.
