< Psaltaren 62 >

1 För sångmästaren, till Jedutun; en psalm av David.
Au chef des chantres. Sur ledouthoun. Psaume de David. Mon âme, mets toute ton attente en Dieu, de lui vient mon salut.
2 Allenast hos Gud söker min själ sin ro; från honom kommer min frälsning.
Lui seul est mon rocher, mon soutien, mon boulevard: je ne trébucherai pas sérieusement.
3 Allenast han är min klippa och min frälsning, min borg, jag skall ej mycket vackla.
Jusqu’à quand vous ruerez-vous contre un homme, lui porterez-vous tous des coups mortels, tels un mur penché, une cloison qui s’écroule?
4 Huru länge viljen I rasa mot denne man, samfällt slå honom ned, såsom vore han en lutande vägg, en sönderbräckt mur?
Oui, ils projettent 'de le précipiter de sa hauteur, ils se complaisent dans le mensonge; avec leur bouche ils bénissent, et dans leur cœur ils maudissent. (Sélah)
5 De rådslå allenast om att stöta honom ned från hans höjd, de hava behag till lögn; med munnen välsigna de, men i sitt innersta förbanna de. (Sela)
En Dieu seul mets ton attente, ô mon âme; car en lul est mon espoir.
6 Allenast i Gud må du hava din ro, min själ; ty från honom kommer mitt hopp.
Lui seul est mon rocher, mon soutien, mon boulevard; je ne trébucherai point.
7 Allenast han är min klippa och min frälsning, min borg, jag skall icke vackla.
Sur Dieu reposent mon salut, mon bonheur; il est mon puissant rocher, mon abri est en Dieu.
8 Hos Gud är min frälsning och min ära; min starka klippa, min tillflykt har jag i Gud.
Fiez-vous en lui en tout temps, ô peuples! Epanchez votre cœur devant lui: Dieu est un refuge pour nous. (Sélah)
9 Förtrösta på honom alltid, du folk; utgjuten för honom edra hjärtan. Gud är vår tillflykt. (Sela)
Certes, les fils d’Adam ne sont qu’une ombre vaine, les fils de l’homme qu’une déception. Qu’on les mette sur la balance: ensemble ils pèsent autant qu’un souffle!
10 Allenast ett intet äro människors barn, myndiga herrar fåfänglighet; i vågskålen äro de för lätta, mindre än intet äro de allasammans.
Ne mettez pas votre confiance dans la concussion, et dans! a rapine ne placez pas un vain espoir. Dût la richesse couler à pleins bords, n’y attachez pas trop d’importance.
11 Förliten eder icke på orätt vinning, sätten icke ett fåfängligt hopp till rov: om ock eder rikedom växer, så akten icke därpå.
Une fois Dieu l’a énoncé, deux fois je l’ai entendu: que la puissance appartient à Dieu.
12 En gång har Gud sagt det, ja, två gånger har jag hört det, att hos Gud är makten; och hos dig, Herre, är nåd. Ty du vedergäller var och en efter hans gärningar.
Oui, Seigneur, tienne est la bonté, car tu rémunères chacun selon son œuvre.

< Psaltaren 62 >