< Psaltaren 62 >

1 För sångmästaren, till Jedutun; en psalm av David.
To the excelletn musician Ieduthun. A Psalme of David. Yet my soule keepeth silence vnto God: of him commeth my saluation.
2 Allenast hos Gud söker min själ sin ro; från honom kommer min frälsning.
Yet he is my strength and my saluation, and my defence: therefore I shall not much be mooued.
3 Allenast han är min klippa och min frälsning, min borg, jag skall ej mycket vackla.
How long wil ye imagine mischiefe against a man? ye shalbe all slaine: ye shalbe as a bowed wall, or as a wall shaken.
4 Huru länge viljen I rasa mot denne man, samfällt slå honom ned, såsom vore han en lutande vägg, en sönderbräckt mur?
Yet they consult to cast him downe from his dignitie: their delight is in lies, they blesse with their mouthes, but curse with their hearts. (Selah)
5 De rådslå allenast om att stöta honom ned från hans höjd, de hava behag till lögn; med munnen välsigna de, men i sitt innersta förbanna de. (Sela)
Yet my soule keepe thou silence vnto God: for mine hope is in him.
6 Allenast i Gud må du hava din ro, min själ; ty från honom kommer mitt hopp.
Yet is hee my strength, and my saluation, and my defence: therefore I shall not be mooued.
7 Allenast han är min klippa och min frälsning, min borg, jag skall icke vackla.
In God is my saluation and my glory, the rocke of my strength: in God is my trust.
8 Hos Gud är min frälsning och min ära; min starka klippa, min tillflykt har jag i Gud.
Trust in him alway, ye people: powre out your hearts before him, for God is our hope. (Selah)
9 Förtrösta på honom alltid, du folk; utgjuten för honom edra hjärtan. Gud är vår tillflykt. (Sela)
Yet the children of men are vanitie, the chiefe men are lies: to lay them vpon a balance they are altogether lighter then vanitie.
10 Allenast ett intet äro människors barn, myndiga herrar fåfänglighet; i vågskålen äro de för lätta, mindre än intet äro de allasammans.
Trust not in oppression nor in robberie: be not vaine: if riches increase, set not your heart thereon.
11 Förliten eder icke på orätt vinning, sätten icke ett fåfängligt hopp till rov: om ock eder rikedom växer, så akten icke därpå.
God spake once or twise, I haue heard it, that power belongeth vnto God,
12 En gång har Gud sagt det, ja, två gånger har jag hört det, att hos Gud är makten; och hos dig, Herre, är nåd. Ty du vedergäller var och en efter hans gärningar.
And to thee, O Lord, mercie: for thou rewardest euery one according to his worke.

< Psaltaren 62 >