Psaltaren 61

1 För sångmästaren, till strängaspel; av David.

Oye, o! Dios, mi clamor; está atento a mi oración.

2 Hör, o Gud, mitt rop, akta på min bön.

Desde el cabo de la tierra clamaré a ti, cuando desmayare mi corazón; a la peña más alta que yo, llévame.

3 Från jordens ända ropar jag till dig, ty mitt hjärta försmäktar; för mig upp på en klippa, som är mig alltför hög.

Porque tú has sido mi refugio; torre de fortaleza delante del enemigo.

4 Ty du är min tillflykt, ett starkt torn mot fienden.

Yo habitaré en tu tabernáculo para siempre; estaré seguro en el escondedero de tus alas.

5 Låt mig bo i din hydda evinnerligen; under dina vingars beskärm tager jag min tillflykt. (Sela)

Porque tú, o! Dios, has oído mis votos; has dado heredad a los que temen tu nombre.

6 Ty du, o Gud, hör mina löften, åt dem som frukta ditt namn giver du en arvedel.

Días sobre días añadirás al rey: sus años serán como generación y generación.

7 Du förökar konungens dagar; hans år skola vara från släkte till släkte.

El estará para siempre delante de Dios; misericordia y verdad apercibe que le conserven.

8 Må han sitta på sin tron inför Gud evinnerligen; låt nåd och trofasthet bevara honom. Då skall jag lovsjunga ditt namn till evig tid, i det jag får infria mina löften dag efter dag.

Así cantaré tu nombre para siempre, pagando mis votos cada día.