Psaltaren 61

1 För sångmästaren, till strängaspel; av David.

Au chef des chantres. Sur instruments à cordes. De David. O Dieu! Écoute mes cris, Sois attentif à ma prière!

2 Hör, o Gud, mitt rop, akta på min bön.

Du bout de la terre je crie à toi, le cœur abattu; Conduis-moi sur le rocher que je ne puis atteindre!

3 Från jordens ända ropar jag till dig, ty mitt hjärta försmäktar; för mig upp på en klippa, som är mig alltför hög.

Car tu es pour moi un refuge, Une tour forte, en face de l’ennemi.

4 Ty du är min tillflykt, ett starkt torn mot fienden.

Je voudrais séjourner éternellement dans ta tente, Me réfugier à l’abri de tes ailes. (Pause)

5 Låt mig bo i din hydda evinnerligen; under dina vingars beskärm tager jag min tillflykt. (Sela)

Car toi, ô Dieu! Tu exauces mes vœux, Tu me donnes l’héritage de ceux qui craignent ton nom.

6 Ty du, o Gud, hör mina löften, åt dem som frukta ditt namn giver du en arvedel.

Ajoute des jours aux jours du roi; Que ses années se prolongent à jamais!

7 Du förökar konungens dagar; hans år skola vara från släkte till släkte.

Qu’il reste sur le trône éternellement devant Dieu! Fais que ta bonté et ta fidélité veillent sur lui!

8 Må han sitta på sin tron inför Gud evinnerligen; låt nåd och trofasthet bevara honom. Då skall jag lovsjunga ditt namn till evig tid, i det jag får infria mina löften dag efter dag.

Alors je chanterai sans cesse ton nom, En accomplissant chaque jour mes vœux.