Psaltaren 61

1 För sångmästaren, till strängaspel; av David.

Voor muziekbegeleiding; met harpen. Van David. Hoor toch, o God, mijn gejammer, En let op mijn smeken:

2 Hör, o Gud, mitt rop, akta på min bön.

Van het einde der aarde roep ik tot U In de beklemmende angst van mijn hart. Stel mij hoog op de Rots, en laat mij daar rusten,

3 Från jordens ända ropar jag till dig, ty mitt hjärta försmäktar; för mig upp på en klippa, som är mig alltför hög.

Want Gij zijt mijn toevlucht en sterkte tegen den vijand;

4 Ty du är min tillflykt, ett starkt torn mot fienden.

Laat mij in uw woontent voor eeuwig uw gast zijn, En mij verbergen in de schaduw uwer vleugelen.

5 Låt mig bo i din hydda evinnerligen; under dina vingars beskärm tager jag min tillflykt. (Sela)

Want Gij hoort mijn beloften, o mijn God, En vervult de wens van hen, die uw Naam vrezen:

6 Ty du, o Gud, hör mina löften, åt dem som frukta ditt namn giver du en arvedel.

Vermeerder de dagen des konings, En zijn jaren van geslacht tot geslacht;

7 Du förökar konungens dagar; hans år skola vara från släkte till släkte.

Moge hij altijd voor Gods aangezicht tronen, En liefde en trouw hem behoeden.

8 Må han sitta på sin tron inför Gud evinnerligen; låt nåd och trofasthet bevara honom. Då skall jag lovsjunga ditt namn till evig tid, i det jag får infria mina löften dag efter dag.

Dan zal ik uw Naam in eeuwigheid prijzen, Dag aan dag U mijn dankoffer brengen!