< Psaltaren 60 >
1 För sångmästaren, efter »Vittnesbördets lilja»; en sång, till att inläras; av David,
To him that excelleth upon Shushan Eduth, or Michtam. A Psalme of David to teach. When he fought against Aram Naharaim, and against Aram Zobah, when Joab returned and slew twelve thousand Edomites in the salt valley. O God, thou hast cast vs out, thou hast scattered vs, thou hast bene angry, turne againe vnto vs.
2 när han var i fejd med Aram-Naharaim och Aram-Soba, och Joab kom tillbaka och slog edoméerna i Saltdalen, tolv tusen man.
Thou hast made the land to tremble, and hast made it to gape: heale the breaches thereof, for it is shaken.
3 Gud, du har förkastat och förskingrat oss, du har varit vred; upprätta oss igen.
Thou hast shewed thy people heauy things: thou hast made vs to drinke the wine of giddines.
4 Du har kommit jorden att bäva och rämna; hela nu dess revor, ty den vacklar.
But now thou hast giuen a banner to them that feare thee, that it may be displayed because of thy trueth. (Selah)
5 Du har låtit ditt folk se hårda ting, du har iskänkt åt oss rusande vin.
That thy beloued may be deliuered, helpe with thy right hand and heare me.
6 Men åt dem som frukta dig gav du ett baner, dit de kunde samla sig för att undfly bågen. (Sela)
God hath spoken in his holines: therefore I will reioyce: I shall deuide Shechem, and measure the valley of Succoth.
7 På det att dina vänner må varda räddade, må du giva seger med din högra hand och bönhöra oss.
Gilead shalbe mine, and Manasseh shalbe mine: Ephraim also shalbe the strength of mine head: Iudah is my lawgiuer.
8 Gud har talat i sin helgedom: »Jag skall triumfera, jag skall utskifta Sikem och skall avmäta Suckots dal.
Moab shalbe my wash pot: ouer Edom will I cast out my shoe: Palestina shew thy selfe ioyfull for me.
9 Mitt är Gilead, och mitt är Manasse, Efraim är mitt huvuds värn, Juda min härskarstav;
Who will leade me into the strong citie? who will bring me vnto Edom?
10 Moab är mitt tvagningskärl, på Edom kastar jag min sko; höj jubelrop till min ära, du filistéernas land.»
Wilt not thou, O God, which hadest cast vs off, and didest not go forth, O God, with our armies?
11 Vem skall föra mig till den fasta staden, vem leder mig till Edom?
Giue vs helpe against trouble: for vaine is the helpe of man.
12 Har icke du, o Gud, förkastat oss, så att du ej drager ut med våra härar, o Gud? Giv oss hjälp mot ovännen; ty människors hjälp är fåfänglighet. Med Gud kunna vi göra mäktiga ting; han skall förtrampa våra ovänner.
Through God we shall doe valiantly: for he shall tread downe our enemies.