< Psaltaren 60 >
1 För sångmästaren, efter »Vittnesbördets lilja»; en sång, till att inläras; av David,
For the music director. According to “Lily of the Testimony.” A psalm (miktam) of David, useful for teaching, about the time he fought against Aram-naharaim and Aram-zobah, and then Joab returned and killed 12,000 Edomites in the Valley of Salt. You, God, have rejected us! You have broken us; you have been angry with us; but now you have to welcome us back!
2 när han var i fejd med Aram-Naharaim och Aram-Soba, och Joab kom tillbaka och slog edoméerna i Saltdalen, tolv tusen man.
You have sent earthquakes on our land and split it apart. Now heal the cracks, for the land is still having tremors.
3 Gud, du har förkastat och förskingrat oss, du har varit vred; upprätta oss igen.
You have been very hard on your people; you gave us wine that made us stagger around.
4 Du har kommit jorden att bäva och rämna; hela nu dess revor, ty den vacklar.
But you have given those who respect you the banner of truth to unfurl and rally around. (Selah)
5 Du har låtit ditt folk se hårda ting, du har iskänkt åt oss rusande vin.
Rescue those you love! Answer us, and save us by your power!
6 Men åt dem som frukta dig gav du ett baner, dit de kunde samla sig för att undfly bågen. (Sela)
God has spoken from his Temple: “Triumphantly I divide up Shechem, and portion out the Valley of Succoth.
7 På det att dina vänner må varda räddade, må du giva seger med din högra hand och bönhöra oss.
Both Gilead and Manasseh belong to me. Ephraim is my helmet, and Judah is my scepter.
8 Gud har talat i sin helgedom: »Jag skall triumfera, jag skall utskifta Sikem och skall avmäta Suckots dal.
I will treat Moab as my washbasin; I will place my sandal on Edom; I will shout in triumph over Philistia.”
9 Mitt är Gilead, och mitt är Manasse, Efraim är mitt huvuds värn, Juda min härskarstav;
Who will bring me into the fortified city? Who will lead me into Edom?
10 Moab är mitt tvagningskärl, på Edom kastar jag min sko; höj jubelrop till min ära, du filistéernas land.»
Have you rejected us, God? Won't you lead our armies?
11 Vem skall föra mig till den fasta staden, vem leder mig till Edom?
Please give us help against our enemies, for human help is worthless.
12 Har icke du, o Gud, förkastat oss, så att du ej drager ut med våra härar, o Gud? Giv oss hjälp mot ovännen; ty människors hjälp är fåfänglighet. Med Gud kunna vi göra mäktiga ting; han skall förtrampa våra ovänner.
Our strength is in God, and he will crush our enemies.