Psaltaren 6

1 För sångmästaren, med strängaspel, till Seminit; en psalm av David. HERRE, straffa mig icke i din vrede, och tukta mig icke i din förtörnelse.

Gospode! nemoj me pokarati u jarosti svojoj, niti me u gnjevu svojem nakazati.

2 Var mig nådig, HERRE, ty jag försmäktar; hela mig, HERRE, ty ända in i mitt innersta är jag förskräckt.

Smiluj se na me, Gospode, jer sam iznemogao; iscijeli me, jer su kosti moje ustreptale,

3 Ja, min själ är storligen förskräckt; ack HERRE, huru länge?

I duša se moja vrlo uzdrhtala. A ti, Gospode, dokle æeš?

4 Vänd åter, HERRE, rädda min själ, fräls mig för din nåds skull.

Obrati se, Gospode, izbavi dušu moju, pomozi mi radi milosti svoje.

5 Ty i döden tänker man icke på dig; vem tackar dig i dödsriket? (Sheol h7585)

Jer mrtvi ne spominju tebe; u grobu ko æe te slaviti? (Sheol h7585)

6 Jag är så trött av suckande; var natt fuktar jag min säng och väter mitt läger med mina tårar.

Iznemogoh uzdišuæi; svaku noæ kvasim odar svoj, suzama svojim natapam postelju svoju.

7 Av sorg är mitt öga förmörkat; det har åldrats för alla mina ovänners skull.

Usahnu od žalosti oko moje, postara se od množine neprijatelja mojih.

8 Viken bort ifrån mig, alla I ogärningsmän; ty HERREN har hört min högljudda gråt.

Idite od mene svi koji èinite bezakonje, jer Gospod èu plaè moj.

9 HERREN har hört min åkallan, min bön upptager HERREN.

Èu Gospod molbu moju, Gospod molitvu moju primi.

10 Alla mina fiender skola komma på skam och storligen förskräckas; de skola vika tillbaka och komma på skam med hast.

Nek se postide i prepadnu svi neprijatelji moji, neka se povrate i postide odmah.