Psaltaren 6

1 För sångmästaren, med strängaspel, till Seminit; en psalm av David. HERRE, straffa mig icke i din vrede, och tukta mig icke i din förtörnelse.

Dem Sangmeister mit Saitenspielbegleitung, in der achten Tonart. / Ein Psalm Davids. Jahwe, nicht in deinem Zorne strafe mich, / Und nicht in deinem Grimme züchtige mich!

2 Var mig nådig, HERRE, ty jag försmäktar; hela mig, HERRE, ty ända in i mitt innersta är jag förskräckt.

Sei mir, o Jahwe, gnädig; denn ich bin verschmachtet! / Heile mich, o Jahwe, denn meine Glieder beben!

3 Ja, min själ är storligen förskräckt; ack HERRE, huru länge?

Ja, meine Seele ist gar sehr erschrocken; / Du aber, Jahwe, — wie so lange!?

4 Vänd åter, HERRE, rädda min själ, fräls mig för din nåds skull.

Wende dich doch wieder zu mir, Jahwe, rette meine Seele, / Hilf mir um deiner Gnade willen!

5 Ty i döden tänker man icke på dig; vem tackar dig i dödsriket? (Sheol h7585)

Denn im Totenreich gedenket man dein nicht, / Wer könnte in der Unterwelt dich preisen? (Sheol h7585)

6 Jag är så trött av suckande; var natt fuktar jag min säng och väter mitt läger med mina tårar.

Erschöpft bin ich von meinem Seufzen, / Ich schwemme jede Nacht mein Bett (mit Tränen), / Mit meinen Zähren netze ich mein Lager.

7 Av sorg är mitt öga förmörkat; det har åldrats för alla mina ovänners skull.

Verdunkelt ist vor Gram mein Auge, / Gealtert wegen aller meiner Dränger.

8 Viken bort ifrån mig, alla I ogärningsmän; ty HERREN har hört min högljudda gråt.

Hinweg von mir, ihr Übeltäter alle! / Denn Jahwe hat gehört mein lautes Weinen.

9 HERREN har hört min åkallan, min bön upptager HERREN.

Hören wird Jahwe auf mein Flehn, / Jahwe wird mein Gebet annehmen.

10 Alla mina fiender skola komma på skam och storligen förskräckas; de skola vika tillbaka och komma på skam med hast.

Zuschanden werden und gar sehr erschrecken müssen alle meine Feinde, / Sie weichen vor Scham gar plötzlich.