Psaltaren 58

1 För sångmästaren; »Fördärva icke»; av David; en sång.

Þið konungar og leiðtogar þjóðanna, talið þið sannleika? Er réttlæti í dómum ykkar og úrskurðum?

2 Talen I väl i eder stumhet vad rättfärdigt är? Dömen I såsom rätt är, I människors barn?

Nei, svo er ekki. Þið eruð allir svikarar sem seljið „réttlæti“fyrir mútur.

3 Nej, i hjärtat uppgören I onda anslag; I vägen ut i landet edra händers våld.

Slíkir menn hafa allt frá fæðingu vikið af réttum vegi. Þeir hafa talað lygi frá því þeir fengu málið.

4 De ogudaktiga äro avfälliga allt ifrån modersskötet; de lögnaktiga fara vilse ända från sin moders liv.

Eiturnöðrur eru þeir, slöngur sem daufheyrast við skipunum særingamannsins.

5 Gift är i dem, likt ormens gift; en döv huggorm likna de, en som tillstoppar sitt öra,

Drottinn, slíttu úr þeim eiturbroddinn!

6 så att han icke hör tjusarnas röst, icke den förfarne besvärjarens.

Dragðu vígtennurnar úr þessum vörgum, ó Guð.

7 Gud, krossa tänderna i deras mun; bryt ut, o HERRE, de unga lejonens kindtänder.

Láttu þá hverfa eins og jörðin hafi gleypt þá. Sláðu vopnin úr höndum þeirra.

8 Låt dem bliva till intet, likasom vatten som förrinner. När någon skjuter sina pilar, blive de såsom utan udd.

Láttu þá þorna upp eins og snigla og ekki sjá sólina frekar en þeir sem andvana eru fæddir.

9 Må han vara lik snigeln, som upplöses och förgås, lik en kvinnas foster, som ej fick skåda solen.

Guð mun svipta þeim burt, eyða þeim skjótar en pottur hitnar yfir eldi.

10 Förrän edra grytor hava hunnit märka bränslet, och medan köttet ännu är rått, skall en glödvind rycka bort det.

Þá munu hinir guðhræddu fagna, þegar réttlætið sigrar og þeir fá að ganga um blóðidrifin stræti fallinna óvina.

11 Den rättfärdige skall glädja sig, när han skådar hämnden, han skall två sina fötter i den ogudaktiges blod. Och människorna skola säga: »Ja, den rättfärdige får sin lön; ja, det finnes en Gud som dömer på jorden.»

Þá munu menn sjá að réttlætið sigrar og að Guð dæmir jörðina með réttvísi.