< Psaltaren 57 >

1 För sångmästaren; »Fördärva icke»; en sång av David, när han flydde för Saul och var i grottan.
Psalmus, in finem, ne corrumpas, David in tituli inscriptionem, cum fugeret a facie Saul in speluncam. Miserere mei Deus, miserere mei: quoniam in te confidit anima mea. Et in umbra alarum tuarum sperabo, donec transeat iniquitas.
2 Var mig nådig, o Gud, var mig nådig; ty till dig tager min själ sin tillflykt. Ja, under dina vingars skugga vill jag taga min tillflykt, till dess att det onda är förbi.
Clamabo ad Deum altissimum: Deum qui benefecit mihi.
3 Jag ropar till Gud den Högste, till Gud, som fullbordar sitt verk för mig.
Misit de caelo, et liberavit me: dedit in opprobrium conculcantes me. Misit Deus misericordiam suam, et veritatem suam,
4 Han skall sända från himmelen och frälsa mig, när jag smädas av människor som stå mig efter livet. (Sela) Gud skall sända sin nåd och sin trofasthet.
et eripuit animam meam de medio catulorum leonum: dormivi conturbatus. Filii hominum dentes eorum arma et sagittae: et lingua eorum gladius acutus.
5 Min själ är omgiven av lejon, jag måste ligga bland eldsprutare, bland människor vilkas tänder äro spjut och pilar, och vilkas tungor äro skarpa svärd.
Exaltare super caelos Deus: et in omnem terram gloria tua.
6 Upphöjd vare du, Gud, över himmelen; över hela jorden sträcke sig din ära.
Laqueum paraverunt pedibus meis: et incurvaverunt animam meam. Foderunt ante faciem meam foveam: et inciderunt in eam.
7 De lägga ut nät för mina fötter, min själ böjes ned, de gräva för mig en grop, men de falla själva däri. (Sela)
Paratum cor meum Deus, paratum cor meum: cantabo, et psalmum dicam.
8 Mitt hjärta är frimodigt, o Gud, mitt hjärta är frimodigt; jag vill sjunga och lova.
Exurge gloria mea, exurge psalterium et cithara: exurgam diluculo.
9 Vakna upp, min ära; upp, psaltare och harpa! Jag vill väcka morgonrodnaden.
Confitebor tibi in populis Domine: et psalmum dicam tibi in gentibus:
10 Jag vill tacka dig bland folken, Herre; jag vill lovsjunga dig bland folkslagen.
Quoniam magnificata est usque ad caelos misericordia tua, et usque ad nubes veritas tua.
11 Ty din nåd är stor allt upp till himmelen och din trofasthet allt upp till skyarna. Upphöjd vare du, Gud, över himmelen; över hela jorden sträcke sig din ära. Se Ära i Ordförkl.
Exaltare super caelos Deus: et super omnem terram gloria tua.

< Psaltaren 57 >