Psaltaren 57
1 För sångmästaren; »Fördärva icke»; en sång av David, när han flydde för Saul och var i grottan.
Aka mawt ham Saul taeng lamloh lungko khuila a yong vaengkah David kah, “Phae Boeh “Laa Pathen aw kai n'rhen dae, kai n'rhen dae. Ka hinglu loh nang dongah ying tih talnah he a poeng hil, na phae hlip ah ka ying ni.
2 Var mig nådig, o Gud, var mig nådig; ty till dig tager min själ sin tillflykt. Ja, under dina vingars skugga vill jag taga min tillflykt, till dess att det onda är förbi.
Kai ham hma aka khap Pathen te Sangkoek Khohni, Pathen la ka khue.
3 Jag ropar till Gud den Högste, till Gud, som fullbordar sitt verk för mig.
Vaan lamkah han tueih tih kai n'khang, kai aka hloem khaw a veet. (Selah) Pathen loh a sitlohnah neh a oltak te a tueih.
4 Han skall sända från himmelen och frälsa mig, när jag smädas av människor som stå mig efter livet. (Sela) Gud skall sända sin nåd och sin trofasthet.
Ka hinglu he hlang capa boeih aka hlawp, sathuengnu rhoek lakli ah ka yalh. A no khaw caai neh thaltang la om tih a lai te cunghang bangla haat.
5 Min själ är omgiven av lejon, jag måste ligga bland eldsprutare, bland människor vilkas tänder äro spjut och pilar, och vilkas tungor äro skarpa svärd.
Pathen he vaan rhoek soah pomsang pai saeh. Namah kah thangpomnah loh diklai pum khuk thil saeh.
6 Upphöjd vare du, Gud, över himmelen; över hela jorden sträcke sig din ära.
Ka khokan ah lawk a tung uh tih ka hinglu loh duengyai sut. Kai hmai kah a vueh uh rhom khui ah cungku uh. (Selah)
7 De lägga ut nät för mina fötter, min själ böjes ned, de gräva för mig en grop, men de falla själva däri. (Sela)
Ka lungbuei cikngae ngawn Pathen aw. Ka lungbuei cikngae neh ka hlai vetih ka tingtoeng ni.
8 Mitt hjärta är frimodigt, o Gud, mitt hjärta är frimodigt; jag vill sjunga och lova.
Ka thangpomnah aw haenghang laeh. Thangpa neh rhotoeng haenghang laeh. Mincang ah haenghang pawn ni.
9 Vakna upp, min ära; upp, psaltare och harpa! Jag vill väcka morgonrodnaden.
Ka Boeipa nang te pilnam rhoek taengah kan uem vetih, namtu rhoek taengah kan tingtoeng ni.
10 Jag vill tacka dig bland folken, Herre; jag vill lovsjunga dig bland folkslagen.
Na sitlohnah loh vaan duela, na uepomnah loh khomong khaw a puet.
11 Ty din nåd är stor allt upp till himmelen och din trofasthet allt upp till skyarna. Upphöjd vare du, Gud, över himmelen; över hela jorden sträcke sig din ära. Se Ära i Ordförkl.
Pathen he vaan rhoek boeih soah pomsang pai saeh. Namah kah thangpomnah loh diklai pum khuk thil saeh.
