Psaltaren 56
1 För sångmästaren, efter »Den stumma duvan i fjärran»; en sång av David, når filistéerna grepo honom i Gat.
Al Vencedor: sobre la paloma silenciosa en paraje muy distante. Mictam de David, cuando los filisteos le prendieron en Gat. Ten misericordia de mí, oh Dios, porque me devoraría el hombre; me oprime combatiéndome cada día.
2 Var mig nådig, o Gud, ty människor stå mig efter livet; beständigt tränga mig stridsmän.
Me devoran mis enemigos cada día; porque muchos son los que pelean contra mí, oh Altísimo.
3 Mina förföljare stå mig beständigt efter livet; ja, de äro många, som i högmod strida mot mig.
El día temo, mas yo en ti confío.
4 Men när fruktan kommer över mig, sätter jag min förtröstan på dig.
En Dios alabaré su palabra; en Dios he confiado, no temeré lo que la carne me hiciere.
5 Med Guds hjälp skall jag få prisa hans ord, på Gud förtröstar jag och skall icke frukta; vad kan det som är kött göra mig?
Todos los días me contristan mis negocios; contra mí son todos sus pensamientos para mal.
6 Beständigt förbittra de livet för mig, alla deras tankar gå ut på att skada mig.
Se reúnen, se esconden, miran ellos atentamente mis pisadas, esperando mi alma.
7 De rota sig samman, de lägga försåt, de vakta på mina steg, ty de stå efter mitt liv.
¿Escaparán ellos por la iniquidad? Oh Dios, derriba los pueblos con tu furor.
8 Skulle de räddas med all sin ondska? Nej, slå ned folken, Gud, i din vrede.
Mis huidas has contado tú; pon mis lágrimas en tu odre, ciertamente en tu libro.
9 Du har räknat min flykts dagar. Samla mina tårar i din lägel; de stå ju i din bok.
Entonces serán vueltos atrás mis enemigos el día que yo clamare a ti; en esto conozco que Dios es por mí.
10 Så måste då mina fiender vika tillbaka på den dag då jag ropar; det vet jag, att Gud står mig bi.
En Dios alabaré su palabra; en el SEÑOR alabaré su palabra.
11 Med Guds hjälp skall jag få prisa hans ord; med HERRENS hjälp skall jag få prisa hans ord.
En Dios he confiado; no temeré lo que el hombre me pueda hacer.
12 På Gud förtröstar jag och skall icke frukta; vad kunna människor göra mig?
Sobre mí, oh Dios, están tus promesas; te tributaré alabanzas.
13 Jag har löften att infria till dig, o Gud; jag vill betala dig lovoffer. Ty du har räddat min själ från döden, ja, mina fötter ifrån fall, så att jag kan vandra inför Gud i de levandes ljus.
Porque has librado mi vida de la muerte, ciertamente mis pies de caída, para que ande delante de Dios en la luz de los que viven.
