Psaltaren 56
1 För sångmästaren, efter »Den stumma duvan i fjärran»; en sång av David, når filistéerna grepo honom i Gat.
To the Chief Musician. Upon "The Dove of God from the distant Sea." David’s. A precious Psalm. When the Philistines seized him in Gath. Show me favour, O God, For weak man hath panted for me, All the day, a fighter oppresseth me:
2 Var mig nådig, o Gud, ty människor stå mig efter livet; beständigt tränga mig stridsmän.
Mine adversaries have panted all the day, For, many, are fighting with me, loftily.
3 Mina förföljare stå mig beständigt efter livet; ja, de äro många, som i högmod strida mot mig.
What day I am afraid, I, unto thee will direct my confidence.
4 Men när fruktan kommer över mig, sätter jag min förtröstan på dig.
In God, I will praise his cause, —In God, have I trusted, I will not fear, What can flesh do unto me?
5 Med Guds hjälp skall jag få prisa hans ord, på Gud förtröstar jag och skall icke frukta; vad kan det som är kött göra mig?
All the day, they wrest, my words, Against me, all their devices are for mischief;
6 Beständigt förbittra de livet för mig, alla deras tankar gå ut på att skada mig.
They stir up strife—they lie hid, They, mark my steps, —Seeing they have waited for my life.
7 De rota sig samman, de lägga försåt, de vakta på mina steg, ty de stå efter mitt liv.
Because of iniquity, recompense thou them, —In anger, bring thou down, the peoples, O God.
8 Skulle de räddas med all sin ondska? Nej, slå ned folken, Gud, i din vrede.
My wandering, hast, thou, recorded, —Put thou my tears in thy bottle, Are they not in thy record?
9 Du har räknat min flykts dagar. Samla mina tårar i din lägel; de stå ju i din bok.
Then, shall my foes turn back, in the day I cry, This, I know, for God is mine!
10 Så måste då mina fiender vika tillbaka på den dag då jag ropar; det vet jag, att Gud står mig bi.
In God, will I praise with good cause: In Yahweh, will I praise with good cause;
11 Med Guds hjälp skall jag få prisa hans ord; med HERRENS hjälp skall jag få prisa hans ord.
In God, have I trusted, I will not fear, What can a son of earth do unto me!
12 På Gud förtröstar jag och skall icke frukta; vad kunna människor göra mig?
Upon me, O God, are thy vows, I will pay back praises unto thee.
13 Jag har löften att infria till dig, o Gud; jag vill betala dig lovoffer. Ty du har räddat min själ från döden, ja, mina fötter ifrån fall, så att jag kan vandra inför Gud i de levandes ljus.
For thou hast rescued my soul from death, Wilt thou not [rescue] my feet from stumbling? That I may walk to and fro, before God, In the light of life.
