< Psaltaren 55 >

1 För sångmästaren, med strängaspel; en sång av David. Lyssna, Gud, till min bön, och fördölj dig icke för min åkallan.
Inclina ó Deus os teus ouvidos à minha oração, e não te escondas da minha súplica.
2 Akta på mig och svara mig. I mitt bekymmer är jag utan ro och måste klaga,
Atende-me, e ouve-me: lamento na minha queixa, e faço ruído,
3 vid fiendens rop, vid den ogudaktiges skri. Ty de vilja draga fördärv över mig, och i vrede ansätta de mig.
Pelo clamor do inimigo e por causa da opressão do ímpio: pois lançou sobre mim a iniquidade, e com furor me aborrecem.
4 Mitt hjärta ängslas i mitt bröst, och dödens fasor hava fallit över mig.
O meu coração está dolorido dentro de mim, e terrores da morte cairam sobre mim.
5 Fruktan och bävan kommer över mig, och förfäran övertäcker mig.
Temor e tremor vieram sobre mim; e o horror me cobriu.
6 Därför säger jag: Ack att jag hade vingar såsom duvan! Då skulle jag flyga bort och söka mig ett bo.
Pelo que disse: Oh! quem me dera asas como de pomba! porque então voaria, e estaria em descanço.
7 Ja, långt bort skulle jag fly, jag skulle taga härbärge i öknen. (Sela)
Eis que fugiria para longe, e pernoitaria no deserto (Selah)
8 Jag skulle skynda att söka mig en tillflykt undan stormvind och oväder.
Apressar-me-ia a escapar da fúria do vento e da tempestade.
9 Fördärva dem, Herre; gör deras tungor oense. Ty våld och genstridighet ser jag i staden.
Despedaça, Senhor, e divide as suas línguas, pois tenho visto violência e contenda na cidade.
10 Dag och natt gå de omkring den, ovanpå dess murar, ondska och olycka råda därinne;
De dia e de noite a cercam sobre os seus muros; iniquidade e malícia estão no meio dela.
11 ja, fördärv råder därinne, och från dess torg vika icke förtryck och svek.
Maldade há dentro dela: astúcia e engano não se apartam das suas ruas.
12 Se, det är icke en fiende som smädar mig, det kunde jag fördraga; det är icke min ovän som förhäver sig mot mig, för honom kunde jag gömma mig undan.
Pois não era um inimigo que me afrontava: então eu o houvera suportado: nem era o que me aborrecia que se engrandecia contra mim, porque dele me teria escondido.
13 Nej, du gör det, du som var min jämlike, min vän och förtrogne,
Mas eras tu, homem meu igual, meu guia e meu intimo amigo.
14 du som levde med mig i ljuvlig förtrolighet, du som i Guds hus gick med mig i högtidsskaran.
Consultávamos juntos suavemente, e andavamos em companhia na casa de Deus.
15 Döden komme över dem oförtänkt, levande fare de ned i dödsriket; ty ondska råder i deras boning, i deras hjärtan. (Sheol h7585)
A morte os assalte, e vivos desçam ao inferno; porque há maldade nas suas habitações e no meio deles. (Sheol h7585)
16 Men jag ropar till Gud; HERREN skall frälsa mig.
Porém eu invocarei a Deus, e o Senhor me salvará.
17 Afton och morgon och middag vill jag utgjuta mitt bekymmer och klaga, och han skall höra min röst.
De tarde e de manhã e ao meio dia orarei; e clamarei, e ele ouvirá a minha voz.
18 Han förlossar min själ och skaffar henne ro, så att de icke komma vid mig; ty de äro många, som stå mig emot.
Livrou em paz a minha alma da peleja que havia contra mim; pois havia muitos comigo.
19 Gud skall höra det och giva dem svar, han som sitter på sin tron av ålder. (Sela) Ty de vilja icke ändra sig, och de frukta ej Gud.
Deus ouvirá, e os afligirá, aquele que preside desde a antiguidade (Selah) porque não há neles nenhuma mudança, e portanto não temem a Deus
20 Den mannen bär händer på sin vän; han bryter sitt förbund.
Ele pôs as suas mãos naqueles que tem paz com ele: quebrou a sua aliança.
21 Orden i hans mun äro hala såsom smör, men stridslust fyller hans hjärta; hans ord äro lenare än olja, dock äro de dragna svärd.
As palavras da sua boca eram mais macias do que a manteiga, mas havia guerra no seu coração: as suas palavras eram mais brandas do que o azeite: contudo, eram espadas nuas.
22 Kasta din börda på HERREN, han skall uppehålla dig; han skall i evighet icke tillstädja att den rättfärdige vacklar.
Lança a tua carga sobre o Senhor, e ele te susterá: não permitirá nunca que o justo seja abalado.
23 Gud, du skall störta dem ned i gravens djup; de blodgiriga och falska skola ej nå sin halva ålder. Men jag förtröstar på dig.
Mas tu, ó Deus, os farás descer ao poço da perdição; homens de sangue e de fraude não viverão metade dos seus dias; mas eu em ti confiarei.

< Psaltaren 55 >