Psaltaren 55

1 För sångmästaren, med strängaspel; en sång av David. Lyssna, Gud, till min bön, och fördölj dig icke för min åkallan.

Al maestro del coro. Per strumenti a corda. Maskil. Di Davide. Porgi l'orecchio, Dio, alla mia preghiera, non respingere la mia supplica;

2 Akta på mig och svara mig. I mitt bekymmer är jag utan ro och måste klaga,

dammi ascolto e rispondimi, mi agito nel mio lamento e sono sconvolto

3 vid fiendens rop, vid den ogudaktiges skri. Ty de vilja draga fördärv över mig, och i vrede ansätta de mig.

al grido del nemico, al clamore dell'empio. Contro di me riversano sventura, mi perseguitano con furore.

4 Mitt hjärta ängslas i mitt bröst, och dödens fasor hava fallit över mig.

Dentro di me freme il mio cuore, piombano su di me terrori di morte.

5 Fruktan och bävan kommer över mig, och förfäran övertäcker mig.

Timore e spavento mi invadono e lo sgomento mi opprime.

6 Därför säger jag: Ack att jag hade vingar såsom duvan! Då skulle jag flyga bort och söka mig ett bo.

Dico: «Chi mi darà ali come di colomba, per volare e trovare riposo?

7 Ja, långt bort skulle jag fly, jag skulle taga härbärge i öknen. (Sela)

Ecco, errando, fuggirei lontano, abiterei nel deserto.

8 Jag skulle skynda att söka mig en tillflykt undan stormvind och oväder.

Riposerei in un luogo di riparo dalla furia del vento e dell'uragano».

9 Fördärva dem, Herre; gör deras tungor oense. Ty våld och genstridighet ser jag i staden.

Disperdili, Signore, confondi le loro lingue: ho visto nella città violenza e contese.

10 Dag och natt gå de omkring den, ovanpå dess murar, ondska och olycka råda därinne;

Giorno e notte si aggirano sulle sue mura,

11 ja, fördärv råder därinne, och från dess torg vika icke förtryck och svek.

all'interno iniquità, travaglio e insidie e non cessano nelle sue piazze sopruso e inganno.

12 Se, det är icke en fiende som smädar mig, det kunde jag fördraga; det är icke min ovän som förhäver sig mot mig, för honom kunde jag gömma mig undan.

Se mi avesse insultato un nemico, l'avrei sopportato; se fosse insorto contro di me un avversario, da lui mi sarei nascosto.

13 Nej, du gör det, du som var min jämlike, min vän och förtrogne,

Ma sei tu, mio compagno, mio amico e confidente;

14 du som levde med mig i ljuvlig förtrolighet, du som i Guds hus gick med mig i högtidsskaran.

ci legava una dolce amicizia, verso la casa di Dio camminavamo in festa.

15 Döden komme över dem oförtänkt, levande fare de ned i dödsriket; ty ondska råder i deras boning, i deras hjärtan. (Sheol h7585)

Piombi su di loro la morte, scendano vivi negli inferi; perché il male è nelle loro case, e nel loro cuore. (Sheol h7585)

16 Men jag ropar till Gud; HERREN skall frälsa mig.

Io invoco Dio e il Signore mi salva.

17 Afton och morgon och middag vill jag utgjuta mitt bekymmer och klaga, och han skall höra min röst.

Di sera, al mattino, a mezzogiorno mi lamento e sospiro ed egli ascolta la mia voce;

18 Han förlossar min själ och skaffar henne ro, så att de icke komma vid mig; ty de äro många, som stå mig emot.

mi salva, mi dà pace da coloro che mi combattono: sono tanti i miei avversari.

19 Gud skall höra det och giva dem svar, han som sitter på sin tron av ålder. (Sela) Ty de vilja icke ändra sig, och de frukta ej Gud.

Dio mi ascolta e li umilia, egli che domina da sempre. Per essi non c'è conversione e non temono Dio.

20 Den mannen bär händer på sin vän; han bryter sitt förbund.

Ognuno ha steso la mano contro i suoi amici, ha violato la sua alleanza.

21 Orden i hans mun äro hala såsom smör, men stridslust fyller hans hjärta; hans ord äro lenare än olja, dock äro de dragna svärd.

Più untuosa del burro è la sua bocca, ma nel cuore ha la guerra; più fluide dell'olio le sue parole, ma sono spade sguainate.

22 Kasta din börda på HERREN, han skall uppehålla dig; han skall i evighet icke tillstädja att den rättfärdige vacklar.

Getta sul Signore il tuo affanno ed egli ti darà sostegno, mai permetterà che il giusto vacilli.

23 Gud, du skall störta dem ned i gravens djup; de blodgiriga och falska skola ej nå sin halva ålder. Men jag förtröstar på dig.

Tu, Dio, li sprofonderai nella tomba gli uomini sanguinari e fraudolenti: essi non giungeranno alla metà dei loro giorni. Ma io, Signore, in te confido.