Psaltaren 55

1 För sångmästaren, med strängaspel; en sång av David. Lyssna, Gud, till min bön, och fördölj dig icke för min åkallan.

Au chef des chantres. Avec les instruments à cordes. Maskîl de David. Prête l’oreille, ô Dieu, à ma prière, et ne te dérobe point à ma supplication.

2 Akta på mig och svara mig. I mitt bekymmer är jag utan ro och måste klaga,

Accorde-moi ton attention et exauce-moi: je m’agite dans ma douleur et je pousse des soupirs,

3 vid fiendens rop, vid den ogudaktiges skri. Ty de vilja draga fördärv över mig, och i vrede ansätta de mig.

à cause des cris de l’ennemi, sous l’oppression du méchant; car ils m’accablent de maux et me persécutent avec fureur.

4 Mitt hjärta ängslas i mitt bröst, och dödens fasor hava fallit över mig.

Mon cœur frémit dans mon sein, des transes mortelles viennent m’assaillir.

5 Fruktan och bävan kommer över mig, och förfäran övertäcker mig.

L’Effroi, le tremblement m’envahissent, je suis enveloppé d’épouvante.

6 Därför säger jag: Ack att jag hade vingar såsom duvan! Då skulle jag flyga bort och söka mig ett bo.

"Ah! me dis-je, que n’ai-je des ailes comme la colombe? Je m’envolerais pour établir ailleurs ma demeure.

7 Ja, långt bort skulle jag fly, jag skulle taga härbärge i öknen. (Sela)

Oui, je fuirais au loin, je chercherais un asile dans le désert; (Sélah)

8 Jag skulle skynda att söka mig en tillflykt undan stormvind och oväder.

Je m’assurerais à la hâte un refuge contre le vent de tempête, contre l’ouragan!"

9 Fördärva dem, Herre; gör deras tungor oense. Ty våld och genstridighet ser jag i staden.

Seigneur, détruis, fends-leur la langue; car je ne vois que violence et désordre dans la ville.

10 Dag och natt gå de omkring den, ovanpå dess murar, ondska och olycka råda därinne;

Jour et nuit, ils font la ronde sur ses murs; et, dans son enceinte, ce n’est que crime et injustice.

11 ja, fördärv råder därinne, och från dess torg vika icke förtryck och svek.

De violentes passions sévissent dans son sein, l’oppression et la fraude ne bougent pas de ses places.

12 Se, det är icke en fiende som smädar mig, det kunde jag fördraga; det är icke min ovän som förhäver sig mot mig, för honom kunde jag gömma mig undan.

Car ce n’est pas un ennemi qui m’outrage, je pourrais le supporter ce n’est pas un adversaire haineux qui me traite de haut, je pourrais me mettre à l’abri contre lui

13 Nej, du gör det, du som var min jämlike, min vän och förtrogne,

mais c’est toi, un homme en tout mon pareil, mon ami et mon confident;

14 du som levde med mig i ljuvlig förtrolighet, du som i Guds hus gick med mig i högtidsskaran.

car, ensemble, nous échangions de douces confidences, en nous rendant avec une foule bruyante dans la maison de Dieu.

15 Döden komme över dem oförtänkt, levande fare de ned i dödsriket; ty ondska råder i deras boning, i deras hjärtan. (Sheol h7585)

Que la mort s’empare d’eux! Qu’ils descendent vivants dans le Cheol! Car les mauvaises passions peuplent leur demeure, leur cœur. (Sheol h7585)

16 Men jag ropar till Gud; HERREN skall frälsa mig.

Quant à moi, je crie vers Dieu, et l’Eternel me vient en aide.

17 Afton och morgon och middag vill jag utgjuta mitt bekymmer och klaga, och han skall höra min röst.

Soir et matin, et en plein midi, je me répands en plaintes et en soupirs, et il écoute ma voix.

18 Han förlossar min själ och skaffar henne ro, så att de icke komma vid mig; ty de äro många, som stå mig emot.

Il me délivre et me met en sûreté, me défendant contre toute attaque, si nombreux que soient ceux qui m’assaillent.

19 Gud skall höra det och giva dem svar, han som sitter på sin tron av ålder. (Sela) Ty de vilja icke ändra sig, och de frukta ej Gud.

Que Dieu entende et les humilie, lui qui trône de toute éternité! (Sélah) car pour eux il n’est point de retour: ils ne craignent pas Dieu!

20 Den mannen bär händer på sin vän; han bryter sitt förbund.

Le perfide!, il porte la main sur ses amis, il viole son alliance.

21 Orden i hans mun äro hala såsom smör, men stridslust fyller hans hjärta; hans ord äro lenare än olja, dock äro de dragna svärd.

Suaves comme la crème sont ses lèvres, et son cœur respire la guerre; ses paroles sont plus onctueuses que l’huile, et ce sont des lames d’épée!

22 Kasta din börda på HERREN, han skall uppehålla dig; han skall i evighet icke tillstädja att den rättfärdige vacklar.

Décharge-toi sur Dieu de ton fardeau, il prendra soin de toi: jamais il ne laisse vaciller le juste.

23 Gud, du skall störta dem ned i gravens djup; de blodgiriga och falska skola ej nå sin halva ålder. Men jag förtröstar på dig.

Et c’est toi aussi, ô Dieu, qui les feras descendre dans le gouffre de la perdition, les hommes de sang et de perfidie; ils n’atteindront pas la moitié de leurs jours. Quant à moi, je mets ma confiance en toi.